fredag 26 oktober 2018

Lökens alla lager

Tillfrisknande tar tid. Mycket ska bearbetas och testas. Vad funkar för mig? Vad funkar inte för mig? Under de här tre åren som har gått sedan jag blev socker och glutenfri har det varit många svängar, krokar och gupp på vägen. Jag har framför allt haft ätbeteenden som har satt krokben för mig, men det har tagit tid att inse. Socker och gluten har varit relativt lätt för mig att avstå ifrån, men jag har inte orkat och velat förstå hur viktigt det är HUR jag äter. För mig har överätandet av, på pappret, bra produkter varit det största problemet.

Förra hösten överåt jag väldigt mycket. Efter nyår blev det bättre, men ändå inte helt bra. Jag mådde inte bra. Under våren var det riktigt tufft. Jag hade flera förkylningar och åkte även på en matförgiftning. Magen krånglade mycket med uppsvälldhet och magknip efter i princip varje måltid. Humöret var verkligen inte på topp. Jag kände mig deprimerad och irriterad mest hela tiden och var extremt trött. Jag var långt ner på botten innan vändningen kom. 
Jag tog upp min BKR (Biokemisk Reparation) igen. Gjorde en BKR 2016 också. Vid BKR-uppföljningen får man fylla i en massa formulär. Nu fyllde jag i alla formulären igen och det visade sig att många värden, framförallt hjärnkemi, var tillbaka på samma nivåer som när jag fyllde i formulären för allra första gången. Började med flera olika kosttillskott igen. Det gick väldigt långsamt till en början. Sommaren kom och vid midsommar lyckades jag bli abstinent aäen i mitt sätt att äta. Det känns som att polletten trillade ner ett hack till. Jag insåg vad jag behövde göra och ville verkligen göra det fullt ut. Sedan dess har jag ätit frukost, lunch, mellanmål och middag varje dag och ingenting annat däremellan. Jag insåg att jag inte kan äta mellan måltiderna, inte äta med händerna ur en skål, inte äta snacks alls (oavsett sort) och framför allt inte framför TVn på lördagkvällen. Allt det här fick vi lära oss under behandlingen, men vissa saker tar längre tid att inse, förstå och ta till sig. Åtminstone för mig.

Det blev långsamt bättre under sommaren, men när det var dags att börja jobba efter 4 veckors semester var jag fortfarande väldigt trött. I BKRen fick jag prova ett par nya kosttillskott som gav mer märkbar effekt på tröttheten. Jag har de senaste två månaderna varit piggare än på väldigt länge. Inte varje dag hela tiden, men mycket bättre. Fast det finns fortfarande mycket att jobba med. Målet är ju förstås att känna att livet fungerar helt utan kosttillskott.

Långsamt jobbar jag mig inåt till kärnan. Ett lager i taget. Det känns hoppfullt. Jag har lite planer för fortsatt tillfrisknande och utveckling, men det får ta sin tid. En sak i taget.

2 kommentarer: