Antikroppstest

Jag har blivit inbjuden till att ta antikroppstest via mitt jobb. Vi ingår i en stor studie som genomförs av bl.a. KTH. Vi, flera tusen personer, som jobbar på det företag där jag jobbar är bara en del av alla de som ska ingå i studien. Väldigt intressant och spännande att få möjlighet att vara med. Jag tror inte jag har haft Covid-19, men jag skulle samtidigt inte bli förvånad om jag är en av dem som får väldigt lindriga symptom. Om två veckor får jag veta. Sedan ska provet tas om efter 3 och 6 månader.

Var inne på jobbet igår och lämnade provet. Fick då prova på att använda munskydd, som är obligatoriskt på min arbetsplats just nu, för första gången. Tycker synd om dem som behöver ha det på sig hela dagarna. Jag fick ganska snabbt ont bakom öronen där munskyddet sitter fast. Jag jobbar hellre kvar hemma tills faran är över.

Det är trettonde veckan jag jobbar hemifrån nu. Har fortfarande bra rutiner och tycker det är skönt att jobba hemifrån. Det blir lugnare, lite mer flexibelt och jag tycker jag är mer effektiv hemma eftersom det är färre störningsmoment. Saknar bara att ta en kopp kaffe i soffan på jobbet med kollegorna och det är väl ändå inte aktuellt nu när vi inte får vara nära varandra utan munskydd (vilket man förstås måste ta av sig för att kunna dricka kaffe).

Vi kommer att få jobba hemifrån minst fram till semestern så tidigast 3/8 ska jag tillbaka till kontoret igen. Förhoppningsvis senare.

Promenera mera

Som jag har skrivit i tidigare inlägg består min motion till största delen av promenader just nu. Det passar mig bra. Det är lagom ansträngande för att jag ska kunna göra det varje dag. Jag behöver komma ut varje dag nu när jag jobbar hemifrån. Det känns lätt instängt. Det kan vara socialt också. Jag pratar ofta med någon vän i telefon när jag går. Ibland, som i helgen, träffar jag en vän IRL :). Det går ju faktiskt bra att träffas utomhus trots Corona.

Nu i juni drar det igång inte mindre än tre stegutmaningar som jag har gått med i. Två av dem är via hälsoappen vi har på jobbet och vi är ett lag på fem kollegor som har gått ihop. Man tävlar mot andra lag. Det lag som får flest steg under utmaningens gång vinner helt enkelt. En annan stegutmaning är via Garmin connect. Där ska man gå 150000 steg på 14 dagar, vilket inte är någon jätteutmaning, jag går mer än det, men ändå en liten push.

Igår joggade jag också lite försiktigt för första gången sedan oktober när jag var ute på min dagliga promenad. Jag växlade mellan jogg och promenad. Tänkte göra det en gång i veckan nu ett tag. Jag blev väldigt trött efteråt och har även känt av det idag så jag får ta det överdrivet försiktigt den här gången så att det inte blir för mycket igen.

Tandläkarbesök idag efter 20 månader med flourfritt

Idag var jag hos tandläkaren på undersökning. Senast jag var på undersökning var i oktober 2018. Strax efter det slutade jag med flour och gick över till flourfri tandkräm. Jag tänkte att jag inte skulle behöva flour när jag äter så strikt lågkolhydratkost. Dessutom fick jag rådet från två håll att jag skulle sluta med flour. En del anser att flour är en gift som påverkar oss negativt på flera sätt.

Jag har varit väldigt nojig i perioder under den här tiden. Inbillat mig att jag har haft massor med hål pga det uteblivna flouret. Det enda jag har gjort är att använda tandsticka varje kväll och borstat tänderna noga med eltandborste morgon och kväll. Några enstaka gånger har jag använt tandtråd. Och så har jag förstås ätit strikt lågkolhydratkost. Särskilt de senaste fem månaderna. Utan kolhydrater blir det inte mycket till syraangrepp på tänderna.

Återigen ett feltänk i hur vi lever idag tycker jag. Vi ska behandla tänderna med något som egentligen inte är bra för oss (flour) för att vi ska kunna fortsätta med en kost vi inte är skapta för. En del säger att det inte är någon fara med flour, det är så små mängder, men många bäckar små säger jag...

Allt var bra med min tänder idag. Jag avböjde flourlack förutom på ett par ställen. Det ena var ett början till hål som sett likadant ut i  över två år och det andra stället var där det hade gått av en liten flisa. Lite tandsten togs också bort, men det var väldigt mycket mindre än jag brukar ha.

Efteråt firade jag med en kopp finkaffe på ett café innan jag åkte till jobbet (vilket fortfarande är hemma). Det är vardagslyx för mig 😀.

Dags för utbildning :)

I dagarna har jag anmält mig till en kurs till Kost- och hälsocoach hos Funktionsmedicinska vårdutbildningar. Jag har tänkt på det i flera år, men haft lite svårt att ta beslutet. Det kostar mycket pengar och det är svårt att försörja sig som enbart Kost- och hälsocoach. Nu har det dock dykt upp en annan intressant utbildning. En utbildning till Funktionsmedicinsk terapeut. DEN känner jag verkligen att jag vill gå oavsett, men då behöver jag läsa till Kost- och hälsocoach först.

 

Funktionsmedicin är det många som jobbar heltid med, men jag har ändå slagit ur hågen att jag ska kunna göra det. Min ambition är att göra detta vid sidan av mitt vanliga jobb. Det ska mycket till innan jag säger upp mig från min fasta anställning på ett stabilt och tryggt företag. Men man vet aldrig vad som händer.

Kursen till Kost- och hälsocoach är på distans, medan kursen till Funktionsmedicinsk terapeut inte är det. Då behöver man åka till Stockholm ca 3 dagar varannan månad. Men det gör ingenting. Jag ser fram emot att träffa människor med samma intresse som jag själv.

Det här med funktionsmedicin och hur det vi äter och hur vi lever för övrigt påverkar hälsan är så logiskt för mig. Den förståelsen har gjort det så mycket lättare för mig att hålla mig abstinent. D.v.s. inte ta återfall i socker, gluten eller överätande. Jag hoppas kunna medverka till att fler kan få den här kunskapen, kunna applicera den på sig själva och få ett mycket bättre liv.

Utrensning hemma pågår

I julas tog jag äntligen tag i att rensa ut på min vind. Jag bor litet, men har en stor vind. Det är lätt att bara sätta upp saker på vinden och tänka att man ska fundera på om det ska slängas eller sparas senare. Till slut var hela vindsgolvet täckt av prylar i en salig blandning och jag hade absolut ingen koll på vad som fanns där. I julas tog jag alltså tag i det och slängde och skänkte bort sjukt mycket prylar och rent skräp. Det är fortfarande en del jobb kvar att göra, men nu har jag i alla fall organiserat och sorterat det mesta. Det känns skönt.

Sedan har arbetet legat på is ett bra tag, men i helgen sorterade jag lite i badrumsskåpen och i mina garderober. Garderoberna brukar jag rensa regelbundet. Jag har åkt till min favoritklädbutik ett par gånger om året och fyllt på med nytt, men i år får det vänta. Jag sparar nämligen till en lite större grej som jag har bestämt mig för att göra 😊. Återkommer till det i ett annat inlägg.

Det finns fler ställen i min lilla bostad där det behöver sorteras och rensas ut. Det tar liksom aldrig slut. Jag får energi av att rensa. Det känns nästan lite som att ömsa skinn 😀.

Det enda som är svårt med detta är att när det är saker som är fina och som har kostat en del vill jag kanske inte bara ge bort. Fast det är svårt att sälja. Det verkar inte som att folk vill köpa begagnat, det ska helst vara gratis. Har provat t.ex. Tradera. Där här jag sålt en del, men mycket går trögt. Har du något tips så skriv gärna i kommentaren här i bloggen eller under inlägget på min Facebooksida.

När livet bjuder på utmaningar

Ibland händer det jobbiga saker i livet. Saker som orsakar sorg och stress. Händelser och situationer som inte går att komma runt eller ta bort. Som det inte finns något annat sätt att lägga bakom sig än att ta sig igenom dem. En sådan situation befinner jag mig i nu. Min relation sedan nästan 6 år är över. Även om detta är det bästa för oss båda så är det ändå otroligt tråkigt, sorgligt och frustrerande att det inte fungerade längre.

När sådana här saker händer är det viktigt att ta hand om sig själv extra mycket.  Kanske särskilt för oss beroende. Jobbiga känslor har jag tidigare hanterat och tryckt ner genom att stoppa något i munnen, men det fungerar inte särskilt bra mer än kanske för stunden. Lösningen ligger inte i maten. Känslor behöver tas om hand och bearbetas. Numera bearbetar jag genom att prata, prata och prata. Både med beroendevänner och andra. Jag är också extra noga med att hålla mina rutiner och att göra de saker jag vet att jag behöver göra varje dag för att må bra. Sedan försöker jag bara stå ut de stunder det känns extra jobbigt. Jag vet att det snart känns bättre.

Jag är alltså lite mer på min vakt. Tror det kan vara klokt. Jag har haft en väldigt bra dagsrutin sedan flera månader tillbaka och det är en fördel nu. Känner mig väldigt stabil i maten och har gjort det ett bra tag, men det skadar aldrig att dra på lite extra med friskfaktorer under en period.

Min motion

Motion behöver vi för att må bra, men det är inte så lätt med motion och träning tycker jag. Har ofta haft svårt att lägga det på en bra nivå. Som den beroendepersonlighet jag är så har det ofta varit allt eller inget. Jag har tränat mer än vad min utmattade kropp klarar av. Höll t.ex. på med triathlon för några år sedan. Det var alldeles för tufft. Det tog för mycket tid också. Har kört huvudet i väggen många gånger för att jag har tänkt att "detta ska jag väl ändå klara av". Även förra året när jag började springa igen efter ett långt uppehåll. Tänkte springa (jogga, lufsa) i lugnt tempo 45 minuter 3 gånger i veckan a la Anders Hansen. Gick t.o.m. i uppförsbackarna för att pulsen inte skulle gå upp för mycket. Det gick jättebra i fyra månader, men sedan blev jag lite irriterad över att jag aldrig blev snabbare så jag började springa 1 km av passet fortare. Väldigt snabbt blev jag väldigt utmattad och nu har jag inte sprungit sedan oktober 😬.

Vackra promenadvägar hemmavid.

Fick backa bandet IGEN och vila. Blev lite sporadiska promenader och lite styrketräning de första månaderna på året. Min läkare på FunMed rekommenderade just promenader och styrketräning. Inte kardio och det finns ju som sagt en anledning till det. Gäller att vara försiktig vid utmattning. Nu när energin i viss mån har kommit tillbaka och jag dessutom känner mig lite instängd när jag jobbar hemifrån har jag varit ute och promenerat varje dag. Målet i april var att gå minst 7000 steg minst 20 dagar av månaden. Det gick bra. Nu i maj tänkte jag öka till att gå minst 10000 steg minst 20 dagar av månaden. Det där med 20 dagar beror på att man får extra poäng i hälsoappen som vi har via jobbet om man går 7000 resp. 10000 steg minst 20 dagar på en månad. Poängen omvandlas sedan till pengar som man kan använda till t.ex. massage, fotvård eller träning.

Styrketräning tycker jag är väldigt tråkigt. Ändå fick jag lite lust att köra lite styrka för ett par veckor sedan. En naprapat jag har gått till tipsade om att göra 10 knäböj så fort man ändå står och t.ex. väntar på att kaffet ska blir klart. Det blir lätt ganska många knäböj under en dag. Knöböj är ju en bra övning som aktiverar många muskler. Sedan tänkte jag att jag kan göra några armhävningar också. Samma sak där, armhävningar aktiverar många muskler. Sedan har jag lagt till ett par ryggövningar också eftersom jag känner av ryggen lite nu när jag inte har någon riktigt bra kontorsstol. Detta tar max 10 minuter per dag och det är lagom just nu.

Återbesök

Idag var det dags för återbesök på FunMed. Innan besöket fick jag fylla i ett formulär om hur jag mår, om jag har vissa symptom och hur mycket. Där finns det också möjlighet att lägga in frågor eller komma med önskemål om det är något mer utöver det som kommer upp i formuläret jag vill diskutera. Jag hade mycket frågor och funderingar. Besöket tog nästan en timme mot planerade 40 minuter 😊.

Till att börja med var SIBOn borta. Jag har ju fått en typ av antibiotika mot det. Två veckor efter avslutad behandling gjorde jag ett nytt SIBO-test som jag skickade till England. Resultaten hade hunnit komma trots långsammare postgång och att labbet lägger proverna i karantän i en vecka just nu. Jätteskönt att behandlingen har funkat. SIBO kan medföra dåligt näringsupptag bl.a. Läs mer om SIBO här.

Sedan fokuserade vi mycket på mina frågor. Jag har haft en del problem med magen sedan senaste besöket. Misstänkte själv att det var utrensningssymtom p.g.a. att jag har tagit kraftiga antioxidanter och tagit bort nästan alla antinutienter (som ffa finns i grönsaker). Särskilt när man slutar med oxalater, som finns mycket t.ex. i spenat, kan man få utrensningssymtom. Sedan kan man även känna av när bakterier och candida dör. De gör det inte utan protest och kan släppa ifrån sig ämnen som irriterar. Allt enligt min doktor som hade bra svar på alla mina frågor som jag hade.

Nu är det bara att köra på med med kost och kosttillskott. En del kosttillskott åt jag bara en kortare period så nu blir det lite färre framöver, vilket är skönt. Om 2-3 månader ska vi ta en ny uppföljning. Då hoppas jag att det har tagit ett ännu större kliv framåt med min hälsa.

Mer kycklingbuljong på gång - recepttips

När jag fick behandlingsplanen hos min funktionsmedicinske läkare på FunMed fick jag en del tips och råd om vad jag behöver få i mig varje dag. En sak var att han tyckte att jag ska dricka benbuljong varje dag. Jag har kokt kycklingbuljong många gånger tidigare för att ha i frysen, men då har det mest legat där ifall jag ska göra någon sås eller liknande. Nu dricker jag en kopp varje dag och då blir det att jag behöver koka en omgång varje vecka. Det går att köpa färdig på t.ex. Bodystore, jag har provat, men den var inte alls god. Det blir mycket godare och dessutom mycket billigare att koka egen. Även om jag köper ganska dyra ekologiska kycklingar. En trevlig bonus är att man får gott kycklingkött på köpet som man kan använda i någon kycklinggryta (se ett superenkelt recepttips som jag brukar göra längst ner) eller äta som det är. Jag äter ofta köttet till frukost tillsammans med majonnäs.

Jag gör min kycklingbuljong efter Birgitta Höglunds recept på enkel kycklingbuljong som finns i det här inlägget. Jag kokar i 2 timmar, tar bort köttet och låter sedan koka 6 timmar till. Det sköter sig i stort sett själv.

När buljongen är klar får den svalna och sedan silar jag den och häller den i en tillbringare. Jag tar inte bort fettet, men för att det ska bli lättare att få en jämn fördelning av fettet i portionerna låter jag den silade buljongen stå i kylen under natten. Då lägger sig fettet på ytan och stelnar. Då är det lätt att lägga lite i varje portion. Dagen efter portionerar jag upp buljongen. Nu när jag jobbar hemma häller jag den direkt i koppar som jag ställer i frysen. Sedan är det bara att ta fram en kopp varje dag. Det kanske låter som att det är lite pyssel, men det går lätt när man fått in rutinen :). Det är värt det! Här kan du läsa om alla nyttigheter som finns i benbuljong.

Kycklingbuljong klar för att drickas.

Det här gör jag med köttet ibland: Klipp bacon i småbitar och bryn det, dela kycklingköttet i mindre bitar och lägg ner i pannan, slå på kokosgrädde, krydda, blanda ihop, värm på. Klart!

Alkohol

Det sägs att 75% av alla sockerberoende också är alkoholberoende. Många slutar genast med alkohol när de påbörjar behandling av sitt sockermissbruk. Jag gjorde inte det. Jag har inte upplevt att alkohol har varit ett problem för mig.

När jag gjorde en SUGAR (ett test som undersöker en persons förhållande relation till socker- mjöl- och annan mat) i juli 2018 fick jag ett kvitto på att jag verkligen är sockerberoende. Det är ett värdefullt kvitto, för inte så sällan kan man inbilla sig att man inte är så sockerberoende och nog kan äta det där söta bara för den här gången. Har man det svart på vitt så vet man att man är man sockerberoende. Punkt.

När man gör en SUGAR går man även in lite på andra droger och i mitt fall visade det inte på något annat beroende än socker. Fram tills dess drack jag ett eller två glas vin med låg sockerhalt ibland. Rekommendationen från terapeuten som utförde testet på mig var dock att ändå inte dricka alkohol. Det kanske kan reta någon receptor och det gör allt bara svårare. Strax där efter drack jag mitt sista glas vin. Det var i augusti 2018.

Jag trodde nog att jag skulle sakna det, men det intressanta är att jag inte har saknat det en enda gång. Däremot har jag tänkt många gånger att "det är så skönt att slippa den skiten". Fast jag tidigare inte har upplevt att jag haft problem med det kom jag plötsligt på flera tillfällen där det råkat bli lite för mycket. För mycket för mig kan mycket väl vara två glas vin eftersom jag inte drack så ofta så tålde jag inte så mycket. Vissa dagar var jag också känsligare. När det blev minsta lilla för mycket tappade jag för det första ofta kontrollen över maten och började överäta. Sedan kunde det också börja hoppa grodor ur munnen på mig. Jag sa alltså saker som jag skämdes för att jag sagt både direkt när jag sagt det och under lång tid framåt.

Nu kan jag inte komma på en enda anledning till att dricka något alls. Det känns bara otroligt meningslöst. Att sluta med alkohol är ett av de bästa valen jag gjort i livet. Det brukar jag säga till mina tonåringar här hemma också (som än så länge inte har smakat alkohol).

Sinnesro

Jag har inte skrivit något om beroendesjukdomen på länge. Kan säga att det är extremt lugnt med sug. Lugnare än på väldigt länge. Jag har sinnesro. Det som har förändrats är ju att jag (förhoppningsvis) har blivit av med SIBO och Candida och båda de åkommorna kan ge sockersug. Jag har också ändrat kosten en aning genom att jag minskat mängden grönsaker och de grönsaker jag äter är icke FODMAPS och lågoxalat. Kan också bidra. Kanske tarmen börjar läka ihop och fungera som den ska nu.

Jag känner mig piggare. Har lyckats somna om (vaknar i princip alltid ca 05.30) och sova någon timme längre under påskhelgen. Trötthet är min största risk känns det som. Det är lätt att vilja stoppa i sig något extra för att höja energinivåerna. Jag försöker sköta sömnen väldigt noga. Lägger mig alltid i tid, men jag vaknar ofta för tidigt och kan inte somna om.

För någon vecka sedan kände jag mig väldigt irriterad och instängd. Så känner jag i perioder och jag vet inte exakt vad de kommer av. Skillnaden var att jag inte fick sug av den känslan den här gången. Har ofta ätit på den känslan tidigare. Jag hade det i en vecka och sedan gick det över. Det gör ju alltid det förr eller senare. Även om det är svårt att tro när man väl är inne i det.

Irritationskänslan kan förstås komma av den situation vi alla befinner oss i. Vi är mer eller mindre isolerade. Jag har ingenting emot att jobba hemifrån, men känner mig lite instängd ibland. För övrigt är det ingen jätteskillnad i livet, men känslan av att vara begränsad och att jag vill tänka mig för så fort jag ska göra något utanför hemmet kan ju räcka. Jag försöker komma ut på promenad varje dag, men ibland kan det bli svårt att hinna med. Det blir lite annorlunda jobbdagar nu. Det blir fler möten. Dagarna blir upphackade när en del av det som vi tidigare pratade om i korridoren nu måste tas via ett litet möte på Skype eller Teams. Men på det stora hela går det bra.

Men påskhelgen var så skön! Det blev en del extra välbehövlig sömn som sagt. Jag gjorde inte så mycket, pysslade lite hemma och promenerade varje dag. När jag promenerar brukar jag passa på att ringa ut, dvs ringa till en beroendevän. Det är mitt bästa verktyg!

Vegetariskt och veganskt

När jag lade ut en fråga på min Facebooksida om vad ni som läsare ville att jag skulle skriva om var det ett par läsare som ville veta mer om vegetarisk och vegansk kost. Jag är inte särskilt kunnig inom det området så jag varken kan eller vill skriva något om hur man gör det bäst. Jag tänkte dock att jag kan skriva lite om hur jag ser på det.

För min egen personliga del skulle det bli otroligt svårt att äta vegetariskt eller veganskt. Min tarm klarar inte vegetabilier så bra, åtminstone inte just nu. Som du kanske vet innehåller de flesta vegetabilier antinutrienter som t.ex. oxalater, fytiner och lektiner. Dessa kan göra att det är svårt för kroppen att ta upp näringsämnena och de kan t.o.m. skada tarmen. Min mage behöver protein av hög kvalitet för att läka och det kan man bara få från animalier. Det är svårt att få i sig alla de essentiella aminosyrorna från enbart vegetabilier. Eftersom jag inte heller äter mejerier och är försiktig med äggula, eftersom det visade sig att jag är lite överkänslig mot det, är det kött, fisk, kyckling, skaldjur o.s.v. som gäller. Om min personliga resa inom den funktionsmedicinska världen kan du läsa mer om i tidigare inlägg.

Flera erfarna funktionsmedicinare vittnar om att en stor del av de människor som kommer till dem för att få hjälp med sitt dåliga mående har ett förflutet som vegetarianer och veganer. Det kan ändå vara människor som verkar ha stor kunskap och lägger ner mycket tid på att göra allt rätt. Jag kan förstå att man till en början kan må väldigt bra på t.ex. vegansk kost. Särskilt om man har ätit mycket skräp innan. Det blir ju som en detox. En del funktionsmedicinare tycker man ska se det som en fasta och man kan inte fasta eller detoxa i all evighet. Förr eller senare blir det problem med näringsbrister av olika slag.

Det var lite om hur jag tänker i den här frågan och varför jag väljer animalisk kost. Det går naturligtvis att skriva hur mycket som helst om detta. Det finns många fler aspekter, hälsomässiga och miljömässiga t.ex, som jag gärna skulle skriva om, men det får bli i ett annat inlägg. Fast när det gäller miljöaspekten kan jag väl kort säga att kött inte alltid är dåligt för miljön och vego inte alltid är bra för miljön.

Här kan du läsa ett annat inlägg jag har skrivit om soja.

Ketoner och blodsocker

Jag tycker det är intressant att hålla lite koll på blodsocker och blodketoner så jag köpte en blodsocker/ketonmätare för några år sedan. När jag började kolla detta upptäckte jag att mitt fasteblodsocker var lite väl högt. Det ska ligga mellan 4.0 och 6.0. Mitt låg ibland på över 7. Efter en del testande utan att få ner det (trots ketogen kost) fick jag till slut ner det med hjälp av kortare och längre fastor. Sedan dess har jag lätt kommit in i ketos när jag ätit strikt och haft ett blodsockervärde på under 5. Även om jag inte har fastat på ganska länge nu.

När jag kollade den 14/1 i år hade jag ett ketonvärde på 2.6 och blodsockervärde på 4.9. Sedan fick jag ju min behandlingplan den 24/1 och på doktorns inrådan drog jag ner på grönsakerna, d.v.s. jag äter ÄNNU mindre kolhydrater än tidigare, och ökade proteinet. När jag kollade värdena den 17/3 var ketonvärdet 0.6 och blodsockervärdet 5.8 😮. Jag vet att mycket protein kan påverka blodsockret, men skillnaden mot hur jag åt innan är inte jättestor. Jag har svårt att komma upp i de proteinmängder som doktorn tycker jag ska äta.

När jag var hos doktorn senast fick jag så otroligt mycket information så det var först några dagar efteråt när jag landat lite som jag började fundera på varför jag egentligen ska äta så mycket protein. Har förstått nu att det tydligen behövs mycket protein för att läka en skadad tarm. Ska fråga om bla blodsockret och ketonerna när jag har nästa återbesök den 28/4. Vet inte om det är ok med denna påverkan. Har en lååång lista med olika frågor som jag ska ställa nästa gång 😊.

5 veckor in i behandlingen och hemmajobb

Dagarna rullar på snabbt, trots att tillvaron är lite mer begränsad än vanligt pga viruset. Det är tredje veckan jag jobbar hemifrån. Jag ser det mest som positivt. Visst blir det ensamt ibland och jag saknar att träffa mina trevliga kollegor IRL (vi ses online dock), men mest är det skönt med tystnaden. Sitter annars i kontorslandskap och det är nog inte riktigt bra för mig. Tänker oftast inte så jättemycket på det när jag är på jobbet, men tror att det gör mig trött med alla ljud och människor runt omkring. Har alltid känt att jag jobbar mycket mer effektivt hemma. Jag ser det faktiskt lite som en gåva, tror bara detta gagnar mitt tillfrisknande.

Viktigt är dock att hålla rutinerna, att inte börja gå runt i mysbyxor hela dagarna eller jobba konstiga tider. Jag gör ungefär som vanligt, enda skillnaden är att jag åker hem när jag skjutsat barnen till skolan på morgonen istället för att åka till jobbet.

Jag har nu följt rekommendationerna jag fick av min läkare på FunMed i drygt 5 veckor. Kurerna mot candida och bakterieöverväxt i tunntarmen (SIBO) är avslutade. I helgen gjorde jag ytterligare ett SIBO-test för att se om behandlingen har haft effekt och att det inte har kommit tillbaka. Det tar 4 veckor innan jag får svar. Proverna skickas till England och de lägger även alla prover i karantän i en vecka nu. Allt tar lite längre tid än normalt.

Känner än så länge inte av några jättetydliga förbättringar än så länge, men det hade jag inte förväntat mig heller. Minst 3 månader behöver man nog ge det. Det är mer en känsla av att "något har hänt". Kanske lite piggare, kanske lite mer energi, känner mig lättare i kroppen och magen är mindre svullen. Stora skillnanden kom när jag efter SIBO-kuren drog ner på grönsaker som doktorn tyckte jag skulle göra. Äter väldigt mycket mindre grönsaker nu och jag tänker på att försöka utesluta FODMAPs och grönsaker med mycket oxalater. Bra information om oxalater hittar du HÄR.

Mina tankar om Corona

Så här i Coronatider kan jag inte låta bli att tänka på när det var svininfluensan som härjade. Vilken skillnad det var då. På min oro vill säga. Jag var väldigt orolig för hur detta skulle påverka oss och jagade handsprit och vaccin som en tok. Då var visserligen min son bara 2 år och hade förkylningsastma och det viruset drabbade mer yngre astmatiker. Jag känner mig så mycket lugnare nu, men det betyder inte att jag är nonchalant. Vill självklart undvika smitta så mycket det går och hjälpa till att bromsa smittspridningen. Inte så mycket för egen del. Jag tror att både jag och mina barn skulle klara att bli sjuka. Även sonen som inte har astma idag. Däremot skulle det ju vara fruktansvärt att smitta någon lite äldre närstående som kanske inte klarar av det lika bra eller kanske tom dör. Det skulle ju heller inte vara så bra om väldigt många blev sjuka samtidigt. Varken för sjukvårdens eller andra viktiga samhällsfunktioners skull.

Det jag själv gör för att förebygga smitta och om jag blir smittad, kanske inte blir lika sjuk är: Stärker immunförsvaret genom att fortsätta äta bra, immunstärkande kost. D.v.s. fritt från alla onödiga kolhydrater, gluten och tillsatser. Sova så bra som möjligt. Tvätta händerna NOGA. Minst 30 sekunder tar det att tvätta händerna ordentligt. Använda frikostigt med handsprit särskilt om jag varit ute bland folk eller ska äta. Om jag skulle behöva hosta eller nysa gör jag det i armvecket. Undviker att röra vid ögon, näsa och mun. Jag beställer mat hem till dörren så att jag slipper åka till en matbutik.

Om jag skulle gå till jobbet skulle jag förstås stanna hemma vid minsta förkylningssymptom. Fast nu uppmuntrar våra närmaste chefer oss att jobba hemifrån om vi kan och det kan de flesta på min avdelning. Om det bromsar smittspridningen i samhället och minskar risken för att vi alla på jobbet blir sjuka samtidigt så gör jag gärna det. Även om det är osocialt och obekvämt.

Det jag också kommer att göra från och med imorgon är att, förutom lämna barnen vid skolan på morgonen som jag nästan alltid gör, även hämta på eftermiddagen så att de slipper åka kommunalt hem. Bussen de åker med är verkligen fullpackad med barn och om det är någon som är smittad där så är det många som blir smittade.

Den här smittan påverkar ju oss alla mer eller mindre och det kan pågå länge. Saker vi har sett fram emot blir inställda och vi får hålla oss mer hemma, men det är ingenting man kan göra åt det mer än att ta sitt ansvar och göra sitt bästa för att hjälpa till att begränsa och bromsa smittspridningen. På så sätt kommer allt snabbare att bli som vanligt igen.

Hormonhälsa

För drygt ett år sedan tog jag kontakt med duktiga Jenny Koos på Vulverine för att få svar på några frågor angående min hormonhälsa som jag hade. Framförallt undrade jag över mina relativt kraftiga blödningar, trots att jag hade hormonspiral. Innan jag hade hormonspiral var det mycket värre och jag fick ta tabletter som minskade blödningarna för att det skulle bli lite uthärdligare.

I min strävan att leva så rent som möjligt och inte ge min kropp onödiga tillsatser av något slag funderade jag även på om jag verkligen ville ha spiral. Fast med de blödningarna kändes det som att det var enklare att ha det. När jag pratade med Jenny fick jag väldigt bra tips och råd. Det handlade om att stärka sköldkörteln, binjurarna och smörja med progesteronkräm. Med sköldkörteln och binjurarna vet jag inte om jag kom så långt. Kanske pga av att jag, som vi nu har konstaterat, inte tar upp näring som jag ska. Det kanske blir för mycket stress i kroppen. Progesteronkräm ska man tydligen inte använda om man använder hormonella preventivmedel (även om jag vet att en del gör det) så det har jag heller aldrig provat.

Det har funkat hur bra som helst med hormonspiral för mig under 10 år så det har blivit att jag har haft den kvar, men för några veckor sedan när det var dags att byta blev det plötsligt problem. Jag blödde mer än som kändes normalt efter bytet och tre veckor efter fick jag som en obehaglig värk som gjorde att jag mådde illa och fick svimningskänslor. Gick tillbaka till min läkare som efter kontroll med ultraljud konstaterade att spiralen hade glidit ner. Ut med den och in med en ny. Nu skulle det väl ändå vara frid och fröjd. Men icke. Två dagar senare fick jag ännu värre problem och fick åka till gynakuten och ta bort spiralen. Nu satt den dock som den skulle, men obehaget och smärtan gick inte att stå ut med. Läkaren på gynakuten tyckte att jag skulle låta det vila minst 3 månader nu, men jag är inte alls så sugen på att testa detta en gång till. Det var ingen kul upplevelse.

Nu ska jag lära mig hur min kropp funkar utan hormonspiralen så här 10 år senare och se om jag kan få den att fungera optimalt med mer naturliga metoder. Kanske ta ett nytt tag med råden från Jenny Koos.

Igång med behandlingen

Nu är jag igång med behandlingsplanen jag fick i måndags, d.v.s. medicin mot SIBO och Candida samt nya och nygamla kosttillskott. Jag gillar inte att ta läkemedel, men vid infektioner av det här slaget tycker jag det är befogat. Visst finns det mer naturliga alternativ man kan prova, men det här är det mest effektiva. Det känns som att jag bara vill må bättre så fort som möjligt. Jag har väntat länge nog. Jag var också lite orolig för biverkningar av medicinerna, men hittills har jag inte märkt av några.

Min läkare har lite tankar och råd om kosten också. Just nu ska jag fortsätta som förut, men han tyckte att jag ska dricka benbuljong och äta minst 100 g lever i veckan. Benbuljong är inga problem, jag hade t.o.m lite hemkokt i frysen så det var bara att sätta igång. Har också beställt mer från Bodystore så att jag inte behöver koka själv hela tiden.

Kycklingbuljong på gång.

Lever är det lite värre med. Jag har inte smakat på länge, men bara lukten gör mig illamående. Jag ska ju inte äta nötkött just nu så nötlever blir det inte. Däremot bestämde jag mig för att prova kycklinglever. Igår gjorde jag biffar där jag mixade kycklinglevern och blandade med fläskfärs. Hade även bacon i för att dölja smaken så mycket som möjligt 😄. Det gick väl att äta, men lukten... Det luktar skit rent ut sagt. Får se om jag kan vänja mig vid detta. Har hittat ett företag som säljer frystorkad nötlever i tabletter, det kanske får bli det så småningom om jag kan börja äta lite nötkött igen.

Om du har några tips om hur man får i sig lever, detta väldigt näringsrika livsmedel, så dela gärna med dig i kommentarerna 😊.

Behandlingsplan

Igår var jag och träffade min läkare och fick svar på alla mina funktionsmedicinska prover som jag lämnat. Det var både positiva och negativa nyheter.

Det positiva är att jag inte är överkänslig mot särskilt många livsmedel av de 270 st som testades. Bara ett livsmedel, paranötter, reagerar jag mycket på och sju stycken fick jag måttlig reaktion på. Dessa är äggula, nötkött, pumpafrön, vaktelägg, vildsvin, rådjur och lök. Det är egentligen bara äggula och nötkött, som jag äter ofta, som blir lite utmanande att göra uppehåll med.

Positivt var också att jag inte har några parasiter i tarmen.

Däremot har jag dålig tarmhälsa. Jag har både SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth) och Candida. Stor obalans i tarmfloran. Dåligt upptag av de flesta näringsämnena inklusive fett, protein och kolhydrater. Mycket av fettet verkar bara passera rakt igenom utan att tas upp. Mina blodvärden var bra på det mesta, men jag hade ändå brist på flera vitaminer och mineraler på cellnivå. D.v.s. det finns gott om vitaminer och mineraler i blodet, men det tas inte upp i cellerna där det gör nytta. Inte konstigt att jag är trött och energilös!

För att råda bot på detta har vi kommit överens om en behandlingsplan som innefattar både receptbelagda läkemedel (mot SIBO och Candida), kosttillskott, kost och livsstil för övrigt. Det ska bli mycket spännande att se vad som händer nu. Det kan dock ta tid, det är jag beredd på.

Frågan är bara hur i hela friden det kunde bli så här. Jag trodde i min enfald att eftersom jag ätit förhållandevis bra i flera år nu så skulle åtminstone vissa sådana här saker ha läkt ut och rättat till sig. Jag är otroligt tacksam för att jag hade möjlighet att göra detta nu. Nu kan det bara bli bättre.

Matplanering - så här gör jag

Som sockerberoende är det extra viktigt att planera sina måltider. Jag ska aldrig hamna i situationen då jag är hungrig och inte har något planerat. Då kan det lätt bli något olämpligt.
Det funkar bra för mig att göra en plan och handla för en vecka framåt. Ofta gör jag mycket mat på helgen som jag kan ta med mig till jobbet och även äta på kvällen på vardagarna. Sedan brukar jag ha någon enkel extrarätt ifall det jag har planerat tar slut. Sådana bra extrarätter kan vara t.ex. laxfiléer i ugn, varmrökt lax eller någon bra salsiccia.

Jag gillar rätter med "allt" i, dvs även grönsaker, och rätter det är lätt att göra mycket av. Här kommer en lista med några favoriter:

Kyckling i löksås från Sandra en Sockersyster
Asiatisk kålpanna från Dietdoctor
Fisk med curry och räkor från Paleoskafferiet
Brasiliansk fiskgryta från Paleoskafferiet
Het limekyckling från LCHFarkivet

När jag planerar bra kan jag släppa maten och bara tänka på det när det är dags för mat. Stressen minskar och jag får mer tid över till annat.

Influensa

Sonen har fått influensa tror jag (den vanliga, inte Corona 😀). Hög feber, ont i kroppen, hosta och allmänt tokförkyld. Än så länge har jag inte känt några tecken på att det skulle vara på gång hos mig. Sonen är inne på femte dygnet nu. Jag är bara trött för att jag inte fått sova ordentligt. Sonen har sovit hos mig och när han sover dåligt p.g.a. influensan så sover jag också dåligt såklart.

Sedan jag slutade med socker och gluten har jag blivit mycket mer sällan sjuk än de flesta andra och det är inte så konstigt. Bra bränsle gör kroppen glad. Man kan faktiskt äta sig till ett bättre immunförsvar. Eller ett dåligt.

Det här innebär att det blev en hel del ändrade planer i helgen och nu i veckan. Och det är ok. För egen del gjorde det verkligen ingenting förutom att jag inte vill att sonen ska vara sjuk förstås. Det har varit mycket lugnare dagar än vad som var planerat. MEN, vad jag får dåligt samvete när jag behöver ändra planer som påverkar någon annan. Känner mig så besvärlig. Jag försöker att inte gå in i den känslan för mycket. Om jag försöker slå knut på mig själv och försöker göra alla till lags blir det inte alls bra. Då riskerar jag min abstinens.

Livet händer och det är bara att hantera det på bästa sätt. Nu hoppas jag bara att inte jag också får influensa 😊.

Det "onda" kolesterolet är inte ont

Det dök upp en video från TV4 i mitt Facebook-flöde. Filmen är från 2016, men läkaren och studien säger ganska exakt det jag brukar säga till människor som vill diskutera eller frågar om kolesterol. Synd bara att läkare fortsätter att skriva ut kolesterolsänkare idag 2020. Se klippet HÄR.

Det finns massor att läsa och lyssna på om kolesterol på t.ex. Dietdoctor och jag har även skrivit inlägg om detta tidigare. Titta gärna in där:
Lästips om kolesterol
Lågt kolesterol = neurologiska problem
Kolesterol

MediYoga

För lite drygt 1 år sedan började jag en utbildning till MediYoga-instruktör. Jag upptäckte MediYoga via podden Yogiskt sommaren innan och insåg att det kunde vara något för mig. Efter ca ett halvår kände jag att detta var någonting jag ville förmedla till andra så jag anmälde mig till kursen till MediYoga-instruktör.

MediYoga är en lugn terapeutisk yogaform som stöds av svensk forskning. MediYoga består av andningsträning, mjuka yogarörelser, avslappning och meditation. Rekomenderas vid stress, utmattning, högt blodtryck, sömnproblem och nackryggont m.m.

Utbildningen pågick under hela vårterminen då vi i gruppen träffades en gång var fjärde vecka och tränade mycket MediYoga hemma däremellan. I juni var vi klara och jag har sedan dess hållt yogapass på min arbetsplats. Det går bättre och bättre. Jag känner mig alltmer säker i min roll som yogainstruktör. Att hålla yogapass ger mig enormt mycket. Dels att kunna ge andra något positivt och dels för att jag, trots att jag inte yogar själv under passet utan instruerar, släpper allt annat som händer i livet och världen för en stund. MediYoga och meditation, antingen att utöva själv eller guida andra är en stor friskfaktor för mig.

Titta gärna in på https://mediyoga.se/ och läs mer om MediYogans bakgrund, forskning, utbildning och mycket annat.

Leva i tillfrisknande

Det är över fyra år sedan jag gick in i behandling för mitt socker- och matberoende. För mig har det varit ganska lätt att utesluta socker och gluten, det har varit svårare med andra saker som jag ofta överäter när jag inte är i balans. Livsmedel som på pappret är nyttiga, men som inte är för mig för att jag inte kan äta dem på ett normalt och värdigt sätt. Sjukdomen har varit mycket aktiv under många, både kortare och längre perioder. Mina ätbeteenden och andra beteenden har inte varit abstinenta alltid.

Jag hade nog en föreställning om att både mitt fysiska och psykiska mående skulle bli bättre och bättre med tiden. Trendkurvan har absolut pekat uppåt, men det har inte gått alls i den takt som jag hade hoppats på som jag skrev i mitt förra inlägg. Jag har mycket kvar att jobba med. Nu ska jag utesluta brister, obalanser och intoleranser och åtgärda dem ordentligt så att jag har en bra grund att stå på. Vid sidan om det jobbar jag mycket med olika friskfaktorer.

Under hela tiden jag varit i tillfrisknande har jag funderat på vilka mina tidiga varningssignaler är på att jag är på väg ”ner”. Svackorna kommer antagligen inte så plötsligt som jag upplever dem utan det är bara jag som inte fattar i tid. Att lära mig att förstå dessa tidiga varningssignaler är nödvändigt för annars är det risk för att det går för långt. Går det för långt, har jag ingenting att sätta emot och det kan ta månader innan jag kommer upp igen.

En sak som jag tror att jag gör är att när jag mår bra en period och har energi så blir jag lite nonchalant och börjar prioritera bort vissa saker som kanske är nödvändiga för att fortsätta vara abstinent. Detta är saker som jag vet att jag behöver och gör mig gott, men jag tror att jag klarar mig utan. Det kan t.ex. vara att jag börjar hoppa över att ringa någon beroendevän varje dag. Det kan vara att jag börjar ta lite risker med sömn och återhämtning. Kanske att jag tar risker med maten om jag t.ex. är bortbjuden eller äter ute. När det går ännu längre kanske jag börjar slarva med att hålla ordning hemma, t.ex. diska upp efter middagen och bädda sängen. En annan sak som kommer lite senare är att det plötsligt blir jobbigt att planera maten, göra matlåda till nästa dag och det blir någon halvmesyr eller att jag tänker att jag ska köpa något på jobbet. Vilket sällan blir riktigt bra.

Jag hoppas jag har lärt mig läxan nu. Jag måste göra läxan och ta min medicin varje dag (d.v.s. friskfaktorerna) oavsett hur jag mår. Jag behöver ringa en beroendevän, jag behöver äta strikt efter min matplan, hålla ordning och reda, tänka på återhämtning o.s.v. Sedan ett par månader har jag börjat delta i 12-stegsmöten igen. Ofta ringer jag in på telefonmöten, men jag har även varit på ett par livemöten. Detta är något att jag känner att jag vill fortsätta med och jag planerar även att göra stegen igen när tiden är mogen.

Jag känner gott hopp för framtiden. Det kommer inte att gå perfekt, men jag tänker att med ovanstående i åtanke kommer jag att nå bra mycket längre än jag tidigare har gjort.

Detektivarbete

2019 är över och redan i slutet av året funderade jag över hur jag ska gå vidare när det gäller min hälsa och mitt tillfrisknande. För någonting måste förändras. Året har inte varit så bra som jag skulle vilja. Det har blivit bättre, men det är långt ifrån tillräckligt. Jag mår inte som jag hade hoppats vid det här laget. I slutet av 2019 hade jag återigen en rejäl svacka. En av många och ofta förekommande. Jag vet inte vad det beror på.  Det kan vara PAA (Post Akut Abstinens), hormonobalans, det kan vara något jag äter som jag inte riktigt tål, obalans i tarmfloran mm mm. Hittills har jag gjort en massa förändringar som jag är stolt och glad över att jag gjort, men nu har det sedan en tid tillbaka varit mycket testande hit och dit och mycket gissningar. Det känns som att jag famlar i mörker.

Det jobbigaste är tröttheten och energilösheten. Jag orkar inte riktigt jobba en hel dag och sedan göra något på kvällen, kanske träna lite, städa, gå någon kvällskurs eller kanske bara läsa en bok. På helgerna skulle jag vilja orka göra roliga saker, t.ex. umgås med vänner, åka på någon utflykt eller fixa med hemmet. I perioder är det riktigt bra, men förr eller senare kommer det en svacka igen. Då blir jag otroligt matt, hjärnan fungerar inte, minnet är dåligt, jag blir deprimerad och sover ännu sämre än vanligt. Detta dyker upp ganska plötsligt så jag tycker det är svårt att planera tillvaron när jag aldrig vet hur mycket jag orkar.

Så här känner jag mig inte - än.

Ovan nämner jag Post Akut Abstinens (PAA). Det är som en förlängd abstinens av en drog (i mitt fall socker och viss mat) och det kan ge exakt de här symptomen. Beroendesjukdomen kan komma i skov. Inte alls omöjligt att det är detta det handlar om för min del. Jag känner dock att jag behöver ta reda på om jag har några obalanser, intoleranser eller brister som ställer till det för mig lite extra. När jag har gjort det och åtgärdat dem tror jag att jag kan acceptera dessa svackor lite bättre och inte gå och fundera på om det är "något mer". När dessa perioder kommer faller liksom allt och jag har ingenting att sätta emot.

Jag har gjort biokemisk reparation inom Sockerskolan, men i en sådan gör man inga analyser. Man fyller i en massa formulär och får rekommendationer efter vilka symptom man har. Det känns som att man skulle kunna missa eller feltolka en hel del. Till slut kändes det som att inte heller terapeuten visste vad hon skulle göra med mig. Fick rådet att "vänta och se". Hur länge ska man "vänta och se" då?

För att gå till botten med detta tog kontakt med en läkare på en Funktionsmedicinsk mottagning. Den här läkaren har tidigare jobbat på en vanlig vårdcentral. Nu jobbar han på den här Funktionsmedicinska mottagningen med att ta reda på den verkliga orsaken till att hans patienter mår dåligt. Jag var på ett första besök innan jul. Inför besöket fick jag fylla i en massa formulär. Under besöket, som varade i nästan 1,5 timme, ställde läkaren en massa frågor, gjorde en undersökning och föreslog tester och analyser jag skulle genomgå. Under själva undersökningen såg han en hel del symptom på att min matsmältning och mitt näringsupptag inte är optimalt. De tester vi kom överens om att jag skulle göra innefattar blodprov, avföringsprov, urinprov och utandningsprov. De täcker väldigt mycket. Bl.a. ska jag göra ett födoämnesintoleranstest.

Jag är väldigt glad och tacksam för att jag har möjlighet att göra det här. Det känns som en investering i mig själv. Det känns också roligt, spännande och intressant. Funktionsmedicin är ett stort intresse jag har och eftersom jag inte har möjlighet att utbilda mig själv just nu så ser jag det som en kurs eller utbildning också. Om en knapp månad får jag svar på alla tester och det ser jag mycket fram emot.