Träningen får vänta ett tag till

När jag började nystartkursen insåg jag att jag behövde dra ner på träningen. De tre första veckorna tar kursen 4,5 timmar plus uppgifterna. Totalt blir det ca 10 timmar i veckan. Den tiden var ingenting jag hade över utan någonting annat fick tas bort för att det skulle gå. Träningen var det enda möjliga. Det kändes som att det var det enda rätta att göra. När jag hade samtalet om biokemisk reparation sa min coach att det är bra att jag dragit ner på träningen och det är bra om jag tar det lite lugnt framöver också. Hon uttryckte det ungefär så här: Nu har du minus på energikontot och vi börjar sätta in på det kontot. Det är bra om du inte sätter igång och tränar för fullt så fort du känner att du börjar få mer energi. Du ska komma upp på plus nu och stanna där.

De få gånger jag har tränat sedan kursen startade har jag känt mig lite förkyld dagen efter så jag är nog inte i skick att träna heller. Jag behöver återhämta mig mer först.

Igår och idag har jag känt mig piggare än på väldigt länge och i nästa vecka går kursen ner på två tillfällen. Då planerar jag att komma igång lite lätt med träningen igen. Det viktigaste för mig är dock att vara sockerfri. Det kommer alltid i första hand. Jag har förstått att jag måste fokusera på det i resten av mitt liv. Ingenting annat får "ta över" och göra så att jag blir stressad eller ofokuserad. Då riskerar jag att trilla dit på sockret igen. Hur mycket tid jag kan lägga på träningen framöver återstår att se.