När blev det konstigt med naturlig kost?

När blev det mer normalt att äta mat baserad på raffinierade kolhydrater istället för mat med naturliga fetter? När blev det mer normalt att äta industriframställt margarin med rester av lösningsmedel än att äta naturligt smör?

Starten på det var den fuskstudie som dr. Ancel Keys genomförde, den s.k. Seven countries study. Hans "resultat" spreds som en löpeld över hela västvärlden och ingen ifrågasatte eller försökte bekräfta hans resultat genom att göra uppföljande studier. Nya kostrekommendationer utfärdades av myndigheterna.

Många som argumeterar mot LCHF säger att det inte finns några studier på hur LCHF påverkar, särskilt i längden. Nej, det är dåligt med vetenskapliga studier på det eftersom ingen vill finansiera en sådan studie. Livsmedelsindustin och läkemedelsindustrin tjänar alldeles för mycket pengar på vårt sockerberoende och efterföljande sjukdomar. De har inget intresse i att vi börjar äta bra mat som gör oss friska. Däremot finns det tusentals människor runt om i världen som på eget bevåg har gått över till LCHF med fantastiska hälsovinster.

När de fettfria, kolhyratrika kostrekommendationerna infördes för 30 år sedan fanns det inga ordentliga studier på det heller, men nu vet vi hur det påverkar oss. Det är bara titta på hur fetma- och diabetesutvecklingen sett ut de senaste 30 åren. Bara på en generation har andelen feta personer ökat från 10% till 30%. Ytterligare lika många är överviktiga. Prognosen framåt ser dyster ut. Läkemedelsföretagen vet detta och satsar allt mer på diabetesläkemedel och statiner (kolesterolsänkare).

Västerländska sjukdomar. Bilden är lånad från kostdoktorn.se.

Alla vill väl må så bra som möjligt, men alla är inte redo för en förändring. Kanske har man inte nått gränsen än. Själv nådde jag någon form av gräns för ganska länge sedan. Jag ledsnade på att vara överviktig, trött, energilös, förkyld och deprimerad. Livet är värt för mycket för att gå omkring och må halvkasst. Vägen efter att min gräns var nådd har varit långt ifrån spikrak, men det känns som att jag är på rätt väg.