Kolhydratladda - uppföljning av gårdagens inlägg

Kolhydrater, oavsett sort, bryts ner till enklare sockerarter, höjer blodsockret och ökar insulinet i kroppet. Insulin är ett anabolt hormon, vilket innebär att det är uppbyggande. Insulin lagrar in överskottskolhydraterna som fett i våra vävnader och organ. Att kolhydratladda som jag skrev om igår har jag svårt att tro på. Musklerna kan bara ta hand om en viss mängd kolhydrater. Levern kan bara ta hand om en viss mängd kolhydrater. Resten blir fett.

Om man ska träna eller tävla under en längre tid kommer inte kolhydraterna att räcka till. Äter man för mycket kolhydrater till vardags har kroppen dessutom svårt att gå över till att använda fett som bränsle när kolhydraterna är slut. Man har en dålig fettförbränning. Man måste då fylla på med jämna mellanrum med sportdryck, geler och bars. Lyckas man inte parera sockerdipparna blir man trött och orkeslös. Dessutom kan man få jobbiga problem med magen. Har man däremot dragit ner rejält på kolhydraterna är kroppen van vid att använda fett som bränsle och man kan använda kolhydraterna som ett extra tillskott under tävlingen för att få extra kraft vid extrem ansträngning. Fettet som finns i kroppen räcker i princip hur länge som helst även för en smal person.