En vanlig dag

Jag har vissa rutiner som jag gör varje dag eller varje vecka. Det första jag gör när jag vaknar på morgonen är att läsa dagens meditation i appen Food for Thought. Sedan kollar jag Facebook om det är någon som skrivit något trevligt inlägg i någon av de grupper som jag är med i som på något sätt är kopplade till Sockerskolan. Alltid är det någon som skrivit något bra inlägg som jag kan ta med mig på vägen. När jag har klivit upp ur sängen gör jag mina vanliga morgonsysslor och skriver även ner en negativ tanke eller känsla och lägger den i min GodCan.

OA har korta morgonmöten på en kvart som börjar kl. 7. Någon gång i veckan ringer jag in på ett sådant. Ett par gånger i veckan ringer jag in på ett lite längre möte. Det finns flera möten i veckan med olika tema t.ex. återfallsprevention och andligt.

När jag är klar åker jag till jobbet. Frukost brukar jag äta på där. Lunch äter jag oftast min medhavda i lunchrummet på jobbet. Om jag inte tränar på morgonen så kanske jag tränar innan jag äter lunch. Just nu tar jag det lugnt med träningen.

Jag jobbar deltid så vid 15:30 är det dags att åka hem, hämta barn och skjutsa till träningar o.s.v. Middag blir någongång mellan 17 och 18.

Mellan jobb, träning och sysslor ringer jag samtal, tar emot samtal, planerar min mat för nästa dag, skriver tacksamhets- och stolthetslista (3 saker varje dag) och gör andra friskfaktorer.

Att sköta om sig och göra jobbet, tillräckligt mycket friskfaktorer, är A och O. Man kan inte bara tänka eller säga det. Man måste GÖRA det också. För sin egen skull, inte för någon annans och även om man inte har lust. Skjuter man upp det där telefonsamtalet, inte tar emot ett annat samtal, inte planerar o.s.v. så ger man genast sjukdomen utrymme. Det har hänt ofta att jag inte har haft lust att ringa någon eller delta på något möte, men jag har gjort det ändå och jag har aldrig ångrat mig.

Innan jag började på Sockerskolan hade jag klarat att vara helt sockerfri i drygt tre veckor som max. Jag hade inte klarat det nu heller om jag inte gjorde det jag gör. Trots att jag gör så mycket jag kan, trots att jag tar min "medicin" i form av friskfaktorer varje dag, kan jag inte garantera att jag aldrig kommer att få någon återfall, men risken är i alla fall mindre.

Sedan har jag försökt få till en bra kvällsrutin också. Först brukar jag läsa lite. Läser just nu boken "Jaget och missbrukaren" av Craig Nakken. Sedan släcker jag lampan, lägger mig till rätta och kör 12 minuter Yoga Nidra det sista jag gör. Somnar ofta väldigt snabbt. Ibland innan Yogan är slut. Vill det sig väl får jag sova gott utan allt för mycket uppvaknanden och jag vaknar pigg och utvilad till en ny dag.

Det är mycket jobb att hålla sig abstinent, men det är så värt det. Om jag kan så kan du också!

Funkar inte jättebra att träna

Är lite småförkyld och har varit varm i kroppen till och från under dagen. Ingen feber tror jag. Dessutom har jag ont i nacken. Körde ett cykelpass igår och det kanske blev lite långt, hårt och i ovan ställning för nacken. Har känt mig lite förkyld efter varje träningspass på sista tiden. Dels har jag nog något virus i kroppen, flera i vårt sällskap blev förkylda med feber i Egypten. Jag klarade mig hyfsat, ingen feber. Blev bara lite snorig och har varit det mer eller mindre sedan dess.

Så segt när jag inte kan träna ens det lilla jag tränar nu utan att få något "bakslag". Är verkligen inte van vid det. Sedan jag började med LCHF har jag sällan varit sjuk eller förkyld och jag har återhämtat mig otroligt fort efter träningspassen. Det kanske är så att min kropp fortfarande inte är i balans och jag behöver ta det lite lugnt ett tag till. Smyga igång ännu mer.

Fyller hundra dagar

Vilken resa det har varit. Då, i mitten på oktober när jag insåg på riktigt att jag behövde hjälp, kunde jag verkligen inte tänka mig att jag skulle vara där jag är nu. Jag har kommit en bra bit. Ändå är det bara början.

Det är mycket jobb med att hålla beroendet borta. Men man måste göra jobbet varje dag. Jag ser det som att jag måste ta min medicin för att bekämpa sjukdomen. Tar jag inte min medicin kommer jag att insjukna förr eller senare. Det är inte alltid jag har lust att ringa, skriva, läsa o.s.v. men det är bara att göra det ändå. Man får agera som om man har lust.

Jag är väldigt tacksam för verktygen som jag fått lära mig på Sockerskolan. Det funkar verkligen - om man använder dem. Och så är det så roligt att få lära känna en massa nya fina människor. Människor som är i samma situation. Tillsammans är vi starka.

Snedtänk

Det händer att man får kommentarer om att det är synd om oss som inte äter socker. Det finns de som tycker att vi ju måste unna oss någongång. Senast i fredags sa någon det till mig. Vi hade kick-off möte med min nya grupp efter omorganisationen. Vi skulle presentera oss själva och vi fick veta att en för mig ny kollega älskar att baka. Hon sa nästan direkt att vi måste ha en fikalista. När det var min tur att presentera mig sa jag typ att jag inte äter socker. Då sa en annan ny kollega att det var synd om mig som inte kunde äta av den första kollegans bakverk som tydligen är något alldeles extra.

Vi har, minst sagt, olika syn på detta. Jag kan inte komma på vad som skulle vara så gott att äta att det skulle vara värt att äta och sedan må dåligt. Det är inte alls synd om mig som slipper äta inflammatorisk, cancergödande, diabetes- och kariesframkallande mat. Det är verkligen inte synd om mig som slipper bli galen av sug och måste ha mat NU!!! för att inte kollapsa eller slå till någon. Det är inte synd om mig som slipper bli utbränd och deprimerad och har en hjärna som fungerar. Eller behöver kämpa med huvudvärk, sömnstörningar, diarréer och svängande energinivåer.

Vi lägger ner så mycket tid, pengar och lidande på att försöka anpassa oss efter att äta mat som vi inte är anpassade för att äta. Nu när jag har varit sockerfri ett tag har jag blivit allt mer medveten om hur sjukt det är att hela samhället är så fokuserat på att ÄTA. När man ska äta, vad man ska äta. Särskilt tydligt blev detta runt jul. Tänk om vi istället kunde äta bra mat som gör oss mätta och friska (inte sugna) och sedan använda den energi som frigörs till att göra bra saker för oss själva och andra.

Unnar mig gör jag ofta. Jag unnar mig näringsrik och hälsosam mat av god kvalitet. Bland annat.

Tipsar om ett jättebra, tänkvärt inlägg från LCHF-ingenjören: http://lchfingenjoren.se/2016/january/det-ar-samhallets-fel.html

Mera prova nytt - frukost

Jag är egentligen nöjd med den frukost jag brukar äta. Det blir samma nästan varje dag. Fettkaffe och kokta ägg. När jag äter frukost hemma, vilket oftast bara är på helgerna blir det mindre ägg och lite fröknäcke med smör och ost istället. Fast ibland kan det vara kul att testa något nytt.

Det vimlar av recept och blogginlägg om chiapudding och om hur gott det är så jag bestämde mig för att prova. Igår kväll gjorde jag chiapudding enligt det här receptet och jag provade det till frukost idag. Använde Garants kokosgrädde, den var väldigt tjock. Fick sleva upp smeten i glasen. Delade upp satsen i två portioner. Det var gott, men någonting gjorde att jag inte kunde äta mer än ett par skedar.

Så nu har jag provat det. Fortsätter med mitt fettkaffe och mina ägg ett tag till. Fast jag har börjat fundera på kaffet. Triggas inte av det, men många pratar om hur det stimulerar insulinproduktionen och att det stressar kroppen. Min konsumtion har automatiskt minskat sedan jag blev sockerfri, men 1-2 koppar inklusive fettkaffet är kvar.

Köttdebatten

Igår skrev Ann "Ett sötare blod" Fernholm ett inlägg om den endemensionella köttdebatten: http://ettsotareblod.se/den-endimensionella-kottdebatten/

Jag tycker att diskussionen om att vi äter för mycket kött är rätt tröttsam. Vi LCHFare blir ofta anklagade för att äta mer kött än andra och att vi därför bidrar mer än andra till miljöförstöringen. Den insatte vet ju att LCHF inte har något med mer kött att göra. LCHF betyder Low Carb High Fat. Alltså lite kolhydrater och mycket fett. Finns inget som säger mer kött eller mer protein överhuvudtaget. Det är vettigare att diskutera vilket kött man bör äta i så fall. Det har stor betydelse vilket kött man väljer som man kan läsa i Ann´s inlägg. Allt kött förstör inte miljön. Tvärtom.

Man kan tycka vad man vill om kött, men om man istället för kött väljer soja tycker jag man ska tänka sig för en gång till innan man uttalar sig. Soja påverkar människor och miljö väldigt negativt. Bl.a skövlas stora arealer regnskog för att istället odla soja. Läs mer om soja här och här.

Sedan har vi ju Quorn, som marknadsförs som ett hälsosamt alternativ till kött. Quorn är ett av de mest onaturliga livsmedel jag kan tänka mig. Har aldrig ätit det och kommer aldrig äta det. När jag läser om vad det är gjort av och hur det tillverkas undrar jag hur det kan vara tillåtet att sälja som människoföda överhuvudtaget.

Naturlig mat är alltid bäst.

Prova något nytt

Nu är det snart 4 veckor sedan sista kurstillfället på Sockerskolan. Gick precis igenom mina svar på uppgifterna vi fick. Man glömmer fort och det är lätt att skaffa sig vanor. Jag har mina favoritfriskfaktorer som t.ex. att ringa ut, men jag tror det är bra att göra något nytt och annorlunda ibland.

En sak som jag helt glömt bort att jag planerat att göra är att använda spegeln. På kursen fick vi tips om att titta sig i spegeln, försöka möta sin egen blick och säga snälla saker. Att ta kontakt med sig själv på ett kärleksfullt sätt. Vi slår ofta på oss själva och är mycket mer krävande mot oss själva än mot andra. Det här har jag inte gjort en enda gång sedan kursen. Dags att börja nu.

En helt annan ny sak som jag tänkte prova är MCT-olja. Fick tips om det av en tjej jag pratade med på telefon häromdagen. Jag har provat förut och märkte ingen skillnad mot vanlig kokosolja då, men det vara ganska länge sedan så jag tänkte det kan vara värt en test till nu när jag är lite mer i balans. Läs om MCT-olja här. Tog lite i mitt thé nu ikväll.