Jag skriver korta dagboksanteckningar varje dag så jag kan gå tillbaka och titta på hur jag mådde och hur olika saker kan ha påverkat. Jag ser vissa samband. Mycket har det handlat om att jag inte har vågat lyssna på min magkänsla när det gäller olika saker. Jag har lyssnat för mycket på andras "goda råd" och blivit osäker. Trots att jag har ganska mycket erfarenhet om vad som funkar för mig inom vissa områden, (t.ex. mat) och inte. Det blir en inre konflikt och det tar en hel del energi.
Nu är jag på banan igen. Jag känner mig piggare, gladare och har mer energi. Kroppen känns bra. Jag känner mig stark och frisk (trots att jag fortfarande är lite förkyld). Jag sover lite bättre och den när snurrande stresskänslan i magen och bröstet är borta. Trots att jag har precis lika mycket att göra som vanligt. Jag tänker inte på mat mer än när jag gör min matplan och när jag lagar och äter den. Har inget sug alls och DET är nog det bästa av allt. En sådan otrolig befrielse.
Först var jag hemma från jobbet i en vecka och bara vilade. Det var bra att göra, men det känns onödigt nu i efterhand när jag ser vad som föranledde det. Detta måste jag försöka lära mig av till nästa gång. Se vissa risksituationer, hantera dem på ett bättre sätt och LYSSNA PÅ MAGKÄNSLAN.
Jag har börjat med Yoga (igen). Kör Yin-Yoga nästan varje dag och Yoga Nidra när jag ska sova. Nu funkar Yoga Nidra lite bättre. Krypet i benen håller sig hyfsat borta de flesta kvällar. Mediterar också nästan varje dag. Meditation är någonting som jag vill göra varje dag, men jag har inte riktigt kommit in i rutinen ännu och det händer att jag glömmer bort. Yogan fungerar nog hyfsat som substitut. Vet inte hur mycket detta har hjälpt till, men avslappning kan aldrig vara fel.
Jag har dragit ner på kolhydraterna igen till under 20 g/dag så att jag nu åter är i optimal ketos. I takt med att ketonvärdena ökar så blir jag piggare. Detta är en sådan där typisk grej som jag vet att jag mår bra av. Fast ändå har jag börjat tvivla när jag lyssnar för mycket på andra och tänkt att "ketos kanske inte är så viktigt". Har varit i ketos flera perioder förut och det blir alltid samma resultat så nu tänker jag hålla mig där.
Håller mig på ett lagom energiintag. Jag tror jag har lärt mig nu vad som är lagom för mig. Ännu en sak som jag inte har velat kontrollera och tänkt att det går nog bra ändå. Trots att jag har vägt min mat de senaste veckorna har jag inte legat på en exakt samma nivå hela tiden. Jag har tänkt att det är nog inte SÅ noga. Genast känner jag mig uppblåst och svullen och då mår jag inte bra. Eftersom jag har svårt med hunger- och mättnadskänslor är det också bra för mig att veta om jag ätit lagom, för lite eller för mycket. Släpper jag på det skenar det iväg direkt. Det kan även bli att jag äter för lite även om det inte händer särskilt ofta. Risken med det är ju att det blir sug och överätning som resultat.
Jag har vänt mig utåt. Ringt vänner inom OA och Sockerskolan. Gör ju det varje dag, men jag gör det ännu mer när jag inte mår bra. Detta är fortfarande mitt bästa verktyg.
Sedan försöker jag göra en del andra rutiner. Inget jag har förändrat eller gjort annorlunda just nu egentligen. Läser vissa texter, deltar i OA-möten regelbundet, lämnar över matplan, tacksamhet och stolthet o.s.v. Vissa saker har jag dragit ner på och ibland ersatt med annat när jag har känt att det har blivit för mycket eller att det inte funkar längre.
Tränar. Har börjat komma igång med träningen lite mer nu när förkylningen börjar ge sig. Bara att cykla till jobbet (har 16 km tur och retur) ger jättemycket.
Jag kan inte acceptera att gå omkring att må dåligt. Visst är det så ibland, det är det för alla, men inte hela tiden. Känns som lite offerkofta om man bara accepterar och inte gör någonting åt sin situation. Är det någonting som riskerar min abstinens så är det att må dåligt. Därför kommer jag att fortsätta att söka lösningar när jag inte mår bra, träna på att lyssna på min magkänsla och gå min egen väg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar