6 månaders abstinens

Idag har jag varit socker- och glutenfri i 6 månader. Det känns som att det har gått snabbt även om det har varit riktigt jobbigt i perioder. Det känns tyvärr som att de jobbiga perioderna har varit längre än de lätta perioderna. Alla som gått före mig säger att det blir bättre. Att det första året är svajigt. Och om man tänker på hur länge jag har hållt på med att äta för mycket socker och annat skräp, jojobantat och satt min kropp i obalans så kanske man inte kan förvänta sig att bli "hel" på bara 6 månader.

Men jag är otålig och frustrerad. Jag vill ta igen allt jag känner att jag har förlorat innan jag blir för gammal. Jag är trött på att må dåligt, jag är trött på att väga för mycket, jag är trött på att inte orka det jag vill göra. Jag kanske har en försenad 40-årskris också?

Apropå vikt så har jag gått upp ett halvt kilo den här månaden. Känner mig lite svullen av någon anledning så det var väntat. Är inte i optimal ketos längre (1.5-3.0) och har inte varit det på ett par veckor. Antagligen för att jag legat över 20 g kolhydrater vissa dagar. Ketonerna gör mig pigg och energisk. Kanske är det för att jag ramlade ur ketosen som jag började må sämre igen. Får sköta kolhydraterna lite bättre framöver. Måttbandet visade minus 1 cm runt höften, övriga mått oförändrade så det är i alla fall bra.

Hur går jag vidare?

Jag fortsätter såklart med min biokemiska reparation. När det gäller mitt blodsocker så gick det ju ner lite med hjälp av glycin. Sedan en och en halv vecka lade jag till ytterligare l-glutamin på kvällen för att försöka få ner det ytterligare, men det har inte fått någon effekt. Blodsockret har faktiskt varit högre sedan jag började med mera l-glutamin. Fortsätter i en och en halv vecka till så får vi se sedan hur jag går vidare med det.

Maten behöver jag sköta väldigt noga har jag märkt. Jag visste ju det, men ändå inte riktigt hur känsligt det är. Vill känna mig fri, så fri det nu går när man behöver äta socker- och glutenfritt, men det får jag i så fall försöka göra på andra sätt än med maten. Funkar inte att äta mer än 20 g kolhydrater per dag för mig. Ketos gör mitt liv enklare. Trötthet, energilöshet och känslan av meningslöshet försvinner. Ur viktsynpunkt kan jag inte ligga på över 2000 kcal/dag heller. Det gör jag oftast inte, jag klarar mig lätt om jag ligger strax under, men vissa dagar har det ändå legat över.

Träningen behöver jag komma igång med. Är fortfarande väldigt förkyld, men eftersom förkylningen numera har flyttat sig till näsan så cyklade jag till jobbet idag. Siktar på att cykla till jobbet hela veckan och kanske ett par träningspass utöver det. Jag är van vid att träna mycket, men jag brukar inte träna så hårt. Hoppas att det kommer att fungera bättre framöver än det gjort nu ett tag. Det skulle göra stor skillnad för mitt mående.

Den här månaden är det också dags att åka på vår inplanerade triathlonresa till Mallorca. Det blir mycket träning den veckan, jag får se hur många av passen jag orkar vara med på. Maten kommer att bli en utmaning, men med bra planering och lite medhavd mat kommer det nog att gå bra. Mer om det i ett annat inlägg.