GOTT NYTT ÅR!

Årets sista dag. Avger ni några nyårslöften? Jag brukar inte göra det, men nyår känns ändå som en nystart. Nu börjar det också bli ljusare på morgnar och eftermiddagar och det är så skönt. Vi är på rätt väg. Jag gillar inte vintern något vidare och längtar tills det blir varmare igen.

Min nya leksak, blodketonmätaren, kom igår så nu kan jag köra igång och börja mäta när som helst. Fast några väldigt liberala dagar till blir det innan det är dags :).

Gott Nytt År! Hoppas du får en bra sista kväll på 2014.

FUCK CANCER

Idag är det tre år sedan mina barns pappa förlorade kampen mot sin hjärntumör. Han hade varit sjuk i nästan två år. Två år som var fyllda av behandlingar, läkarbesök, krampanfall och ångest. Ångest från mig och vår dotter. Han själv var väldigt lugn inför vad som skulle hända. Att han skulle dö innan han blev 40 år. Konstigt egentligen. Sonen var för liten för att riktigt förstå.

Att det har blivit så viktigt för mig att ha en så bra hälsa som möjligt hänger nog delvis ihop med det faktum att jag har blivit ensam förälder till mina barn. Det får inte hända mig någonting. Jag får inte bli sjuk och/eller dö i någon allvarlig sjukdom. Vem tar hand om mina barn då?

För ett par månader sedan var jag på min första mammografi. Efter någon vecka fick jag en kallelse till en annan bröstmottagning för utökad kontroll. Kallelsen kom på måndagen och jag skulle dit på onsdagen. Jag hann tänka tusen tankar under de två dagarna om varför jag blev tillbakakallad och vad det kunde vara. Och om det var någonting, vad skulle jag säga till barnen? Även om chanserna att bli frisk från bröstcancer är stora kunde jag se och känna barnens rädsla om jag skulle behöva berätta att jag har bröstcancer.

Det var ingenting. Jag hade bara mycket vävnad och eftersom de inte hade några bilder att jämföra med ville de kolla lite extra. Efter utökad röntgen och ultraljud fick jag ok-stämpeln och kunde åka hem.

Att inte äta kolhydrater ger ett bättre immunförsvar och därmed bättre motståndskraft mot alla möjliga sjukdomar. Både allvarliga och mindre allvarliga. Sedan är det också så att cancerceller är beroende av socker för sin överlevnad och tillväxt. ALLA cancerläkare vet detta, men man lever i någon slags förnekelse och tycker ändå att det är ok att deras patienter äter glass och nyponsoppa hela dagarna. Bara de får i sig energi liksom. Att patienternas tumörer sedan får all näring de behöver för att växa och frodas verkar inte spela någon roll.

Jag tror inte att mina barns pappa hade överlevt sin extremt aggressiva cancer bara genom att skippa kolhydraterna, men kanske hade han kunnat hålla tumörerna i schack ett tag till och kunnat få lite mer tid med sina barn. Skapa lite fler minnen tillsammans med dem.

Om en stund ska vi gå ner till vattnet här där vi bor och skicka upp en Khom loy med ett meddelande från barnen till pappa. Det har vi gjort på alla årsdagarna hittills.

Återblick 2014

Snart är 2014 slut så jag tänkte blicka tillbaka och summera. Det jag kommer ihåg :).

Efter en höst med mycket förkylningar startade jag långsamt upp med träningen igen efter nyår. Försökte komma in i bra kostvanor igen också, men det blev lite halvhjärtat. Det var för mycket annat som drog ner och tog energi.

I slutet av februari tog min dåvarande relation slut och även om det var en tung period som följde så frigjordes också en massa energi och det blev mer fokus på mat och träning.

I slutet av april bestämde jag mig för att börja ta crawllektioner. Den 8:e maj tog jag min första crawllektion. Det gick över förväntan och det blev mycket fokus på simningen under några månader. Köpte också en bra våtdräkt och provade att simma ute ett par gånger under sommaren.

Under juli hade jag semester och tillbringade  en del av den hemma hos mina föräldrar. Då blev det mycket träning. Mycket simning, mest i utebassäng, men även i insjö. Cyklade och sprang också en hel del och provade på brickpass (löpning direkt efter cykling) för första gången.

I augusti hände två stora saker. Jag träffade min nuvarande särbo och så fyllde jag 40 år. Hade ett litet kalas för några vänner på själva födelsedagen och ett lite större kalas för släkten hemma hos mina föräldrar i början av oktober.

Träningen rullade på. Vissa veckor mer och andra veckor mindre. Bestämmer mig för att efter 40-årskalaset i oktober ska jag styra upp kosten igen och det gör jag. Tappar några kilon, men efter ett tag går det trögt. Provar att dra ner på matmängden och proteinet, men det går fortsatt trögt. Sista jobbveckan innan jullovet provar jag att dra ner kolhydraterna till i princip noll och går in i ketos. Nu händer det grejor. Även om jag har mått väldigt bra på lite mer liberal LCHF-kost sedan i oktober så känner jag mig nu ännu piggare, starkare och tappar flera kilon under veckan.

Sedan blev det jul och mitt planerade lilla avsteg blev ett ganska stort avsteg, men skit samma. Det är inte vad man äter mellan jul och nyår som är det viktiga utan vad man äter mellan nyår och jul.

Det här året har jag hunnit med 100 timmar löpning, 66 timmar cykling, 51 timmar simning och lite annat. Inte så dåligt för en ensamstående tvåbarnsmorsa ;).

Det har varit ett bra år på många sätt. Framförallt har det varit bättre än året innan som var bättre än året innan det.

Nu ser jag fram emot ett nytt år med kärlek, hälsa, en massa träning och bra mat.

Myter om LCHF 2

För ungefär en månad sedan skrev jag ett inlägg om myter om LCHF. Myterna är många och de underhålls av yrkespersoner, dietister, sjuksköterskor och läkare, som vägrar att uppdatera sig på ny forskning och kunskap. De tror blint på det de läste i skolböckerna kanske för länge sedan. Ett exempel: Idag läste jag sidan "Smart & Gott" i senaste Amelia. Sidan författas av en dietist som skriver mycket bra saker, men uppenbarligen har hon bildat sig en uppfattning om LCHF utan att ta reda på fakta först.

Det är alltså en fråga från en läsare som undrar om LCHF är bra för kroppen. Dietisten svarar i princip att det finns en del bra saker med LCHF men att köttfrosseriet med stora blodiga biffar och en massa bacon kan ge cancer.

Som jag och många andra LCHFare vet innebär inte LCHF att man äter mer kött och annat protein än andra livsstilar. Jag äter snarare mindre protein än förut eftersom vi inte behöver så mycket protein som vi tror och att överflödigt protein omvandlas till glukos i levern och därmed höjer blodsockret.

Jag är själv farmaceut till yrket och fick under utbildningen lära mig att tallriksmodellen är det mest hälsosamma sättet att äta. Fast har man en universitets- eller högskoleutbildning måste man kunna ta till sig nya rön och kunna granska nya och gamla fakta kritiskt. 

Vi blir allt fetare och sjukare. Antalet sjuka i metabola sjukdomar ökar lavinartat och det beror på någonting. Detta någonting är den kost med lite fett och mycket kolhydrater som vi började anamma i samband med att fetmaepidemin drog igång på 80-talet.

Med det här vill jag säga: Googla runt, läs böcker, ta reda på fakta och glöm inte att kontrollera källorna informationen kommer ifrån. Ha i åtanke att det finns en livsmedels- och läkemedelsindusti som vill tjäna pengar på ditt ätande och dina sjukdomar.

Blodketonmätare

Mitt portabla 4G-modem hade visst mottagning där vi befinner oss nu trots allt. Så jag har bra internet. Inte illa :).

Efter en del funderande beställde jag en blodketon och blodsockermätare häromdagen. Visst funkar det att mäta med urinstickor, men det blir inte särskilt exakt. Jag vill gärna veta och inte bara tro och gissa. Dessutom vill jag prova ut var gränsen för just mig går och hur snabbt jag kan ta mig tillbaka till ketos om jag faller ur. Det ska bli spännande och jag längtar tills den kommer.

Nu har vi varit lediga i en vecka och det är jätteskönt att bara ta det lugnt och vara tillsammans, men som alltid börjar jag längta tillbaka till vardagen efter ett tag. Inte så mycket till jobb och aktiviteter, men till rutinerna. Särskilt med mat och träning.

Förkylningarna frodas. Nu har sonen också blivit förkyld. Själv hade jag ont i halsen en förmiddag, men har sedan bara känt mig lite småhängig. Har inte tränat någonting alls. Får se om jag kan komma ut och jogga lite imorgon.

Det är en del snö här så det hade inte varit fel om jag hade haft med mig mina Icebugs. Mina Icebugs är ett av mina absolut bästa köp när det gäller träningsutrusning. Man behöver aldrig vara rädd för att halka och man håller sig torr om fötterna oavsett väder.

Lästips - The Energy Spectrum

För ett tag sedan fick jag tips om en artikelserie i tre delar mailat till mig. Artikelserien är skriven av dr. Phil Maffetone som är läkare och kiropraktor. Han har också tränat bl.a. en av världens bästa långdistanstriathleter, Mark Allen, som har vunnit Ironman World championship på Hawaii sex gånger.

Första delen handlar om LCHF-kost jämfört med det som vi idag kallar "vanlig" mat och hur de olika varianterna påverkar kroppen.

Andra delen handlar om hur man kan bli snabbare och uthålligare på LCHF-kost.

Tredje delen heter "Benefits of fats plus ketones - the effects on aging are also amazing."

Spännande, eller hur :)? På Phil Maffetones hemsida finns det mycket mer läsning för den som är intresserad.

I morgon bär det av till min särbos familj för några dagar. Högst osäkert med internettillgången så det kanske blir tyst från mig tills vi kommer hem igen.

GOD JUL

Nu har vi varit lediga några dagar och vi har landat ordentligt hos mina föräldrar. I natt fick vi alla sova ordentligt. Förkylningarna börjar ge sig. Jag har inte varit riktigt förkyld, men känt av nåt i kroppen och har någon svullen körtel. Skönt att slippa det värsta.

Igår var vi hemma hos en av mina fina kusiner med sambo en stund och fikade, imorgon blir det julfirande hos min syster och på juldagen kommer moster och morbror på besök. Så himla trevligt att få träffa alla och umgås. Det är det jag ser fram emot allra mest på julen. Det blir tyvärr inte så ofta vi ses eftersom jag bor en bit från de flesta andra i vår familj och släkt.

Önskar er alla en riktigt GOD JUL. Passa på att njuta av allt som hör julen till och ta hand om varandra.