fredag 10 april 2015

När blev det konstigt med naturlig kost?

När blev det mer normalt att äta mat baserad på raffinierade kolhydrater istället för mat med naturliga fetter? När blev det mer normalt att äta industriframställt margarin med rester av lösningsmedel än att äta naturligt smör?

Starten på det var den fuskstudie som dr. Ancel Keys genomförde, den s.k. Seven countries study. Hans "resultat" spreds som en löpeld över hela västvärlden och ingen ifrågasatte eller försökte bekräfta hans resultat genom att göra uppföljande studier. Nya kostrekommendationer utfärdades av myndigheterna.

Många som argumeterar mot LCHF säger att det inte finns några studier på hur LCHF påverkar, särskilt i längden. Nej, det är dåligt med vetenskapliga studier på det eftersom ingen vill finansiera en sådan studie. Livsmedelsindustin och läkemedelsindustrin tjänar alldeles för mycket pengar på vårt sockerberoende och efterföljande sjukdomar. De har inget intresse i att vi börjar äta bra mat som gör oss friska. Däremot finns det tusentals människor runt om i världen som på eget bevåg har gått över till LCHF med fantastiska hälsovinster.

När de fettfria, kolhyratrika kostrekommendationerna infördes för 30 år sedan fanns det inga ordentliga studier på det heller, men nu vet vi hur det påverkar oss. Det är bara titta på hur fetma- och diabetesutvecklingen sett ut de senaste 30 åren. Bara på en generation har andelen feta personer ökat från 10% till 30%. Ytterligare lika många är överviktiga. Prognosen framåt ser dyster ut. Läkemedelsföretagen vet detta och satsar allt mer på diabetesläkemedel och statiner (kolesterolsänkare).
Västerländska sjukdomar. Bilden är lånad från kostdoktorn.se.
Alla vill väl må så bra som möjligt, men alla är inte redo för en förändring. Kanske har man inte nått gränsen än. Själv nådde jag någon form av gräns för ganska länge sedan. Jag ledsnade på att vara överviktig, trött, energilös, förkyld och deprimerad. Livet är värt för mycket för att gå omkring och må halvkasst. Vägen efter att min gräns var nådd har varit långt ifrån spikrak, men det känns som att jag är på rätt väg.

torsdag 9 april 2015

Vintern ligger bakom oss

Jag gillar verkligen inte snö, is, kyla och mörker. Vintern, särskilt efter nyår blir en lång väntan på våren. De senaste vintrarna har jag tänkt att jag minsann inte ska låta kylan och mörkret dra ner mig. Det har väl gått sådär bra utom den här vintern. Fokus har legat på något annat. Bra mat och träning och att må så bra som möjligt.

Kosten har ju gjort sitt. Sedan jag började om med LCHF på allvar i början av januari har jag varit helt frisk. Så skönt att slippa alla dessa förkylningar som jag har drabbats av tidigare vintrar när kosten inte har varit lika bra. När många andra har varit febriga och förkylda och en del nästan inte verkar bli av med sin förkylning, har jag på sin höjd kanske haft någon liten känning.


Rutinerna med träningen har gjort sitt. Jag har vägrat se vädret som en ursäkt utan tagit på mig Icebugsen och sprungit ute ändå. Jag har inte alltid haft lust, men lusten kommer och går. Gäller att inte tappa greppet bara för att det känns motigt någon dag. Efter passet känns det alltid bra.

Kanske kosttillskotten i form av vitamin B, vitamin D, magnesium och omega-3 har hjälpt också.

Sedan är mars är alltid en stressig månad av någon anledning, men den avslutades på ett väldigt bra sätt i alla fall :). Nu ligger ljus och värme framför oss och det ska jag njuta av i fulla drag.

onsdag 8 april 2015

Träningslust och riktig, bra mat

Mallorcaresan gav som sagt en riktig kick och nu har jag världens träningslust igen. Riktigt längtar till nästa träningspass. All träning, drygt 42 mil cykling, en del löpning och lite simning, har gett bra resultat. Känner mig starkare och snabbare :). Säkert spelar bortkopplingen från vardagen in också.

Det gick ganska lätt att komma tillbaka till det som har blivit mina normala matvanor. Bra, riktig och god mat gör susen. Idag, t.ex. blev det baconinlindad kycklingfilé med fetaost till lunch och ostpanerad omelett med skinka och mozzarella till middag. Så gott!


Min son som är 8 år gillar att springa. Han brukar springa med en förening utanför stan, men det är inte så många tillfällen per år. Hade tänkt springa en liten tur med honom någon gång i veckan. Idag var första gången. Det var kul att göra det tillsammans. Sprang i skogen och hittade blåsippor. Känns härligt att det är vår!

tisdag 7 april 2015

Laddar om

Idag var det dags att åka till jobbet igen. Tog cykeln förstås. Lite trött i benen på morgonen, men ingen större fara. Simmade innan jag klev in på jobbet. Simningen kändes också bra. Nu är det dags att ändra lite i träningsschemat igen. Jag har ju ett triathlonlopp som väntar om 123 dagar så nu blir det lite mer löpning i form av intervaller och lite fler brickpass (cykling + löpning).



Mallorcaresan var verkligen en kick och jag hoppas att jag kan åka igen om ett par år. Med det i minnet att man inte ska släppa cykeln med blicken så länge den inte är inlåst i ett utrymme som är helt säkert. Det ser tyvärr ut som att jag kommer att få betala cykeln. Ingen av mina försäkringar täcker. Men löser sig och när det har gjort det så ska jag glömma det här fort (förutom det där med att inte släppa cykeln med blicken då). Sedan kommer jag nog att byta försäkringsbolag också. Det verkar som att de flesta andra försäkringsbolag ersätter stulna hyrprylar, men inte mitt.

måndag 6 april 2015

Återhämtning

Som jag har skrivit en hel del om så tränar jag ganska mycket även här hemma. Det kan vara en utmaning. Dels är det att hitta tiden för all träning som man vill, sedan ska man hinna återhämta sig på ett bra sätt också så att man inte får ont eller blir sjuk.

Våren 2012 när jag började träna lite mer än tidigare hade jag lite förkylningskänningar efter varje träningspass. Särskilt löpningen. Då åt jag inte LCHF. Nu har jag i princip inte haft några sådana känningar alls. Har inte heller haft ont någonstans som har gjort att jag har behövt göra uppehåll. Jag verkar återhämta mig otroligt snabbt. Jag är själv förvånad över att jag kan träna så mycket utan problem.

För mycket blodsocker och insulin driver på inflammationer. Om immunförsvaret behöver jobba med att läka dessa inflammationer hela tiden finns det ingen kapacitet att stå emot sjukdomar. Det är antagligen därför jag klarar mig så mycket bättre från sjukdomar och skador på lågkolhydratkost. Mitt immunförsvar och min kropp kan koncentrera sig på att återhämta sig efter träningen och läka ev. småskador och med det kan jag få kontinuitet i min träning.

söndag 5 april 2015

Hemma efter en underbar semester

I natt kom jag hem igen. Rätt skönt att komma hem trots allt. Särskilt som det är två dagar till ledigt nu. Bara vila och återhämtning står på schemat.

Fredagens cykling gick till Cala Sant Vincec igen, vi var ju där i måndags när det blåste så mycket också. Lite annorlunda upplevelse nu när vädret var mycket bättre. Vi drack kaffe på ett café precis vid strandkanten.



Cala Sant Vincec
Sedan fortsatte vi mot Cap de Formentor, Mallorcas nordligaste punkt. Det var en riktigt tuff cykling med långa slingrande uppförsbackar, men det var det värt. Utsikten var helt otroligt vacker. Väl däruppe blev det lite mer fika förstås.

Utsikten vid Cap de Formentor
Fyren
Fick till 3 km löpning efteråt också och med det hade jag utfört de två brickpass jag hade planerat för veckan.

Igår skulle vi ju åka hem. Tog ett kort cykelpass på förmiddagen. Bytte sedan om till löparkläder och checkade ut. Bagaget fick stå i bagagerummet och cykeln i cykeltältet så länge. Sedan blev det långpass i lugnt tempo.

När det var dags att lämna tillbaka cykeln till cykeluthyraren var cykeln BORTA. Någon hade varit inne i cykeltältet som ligger precis intill receptionsbyggnaden och stulit cykeln mitt på dagen. Väldigt trist avslut på en för övrigt fantastik resa. Nu får vi se hur detta ska lösa sig. Förhoppningsvis går det på min hemförsäkring. Cykeln är värd ca 3200 Euro och det blir svårt att hosta upp bara så där.

Nu tar vardagen vid och jag går snabbt tillbaka till bra kost. Det har blivit en del (läs många) efterrätter och annat som jag inte borde äta, men det blev så ändå. Bara att bryta så fort som möjligt. Idag har det blivit fettkaffe, ägg och bacon så här långt :).

torsdag 2 april 2015

46 timmar träning i mars

I mars tränade jag mer än jag någonsin gjort under en månad tidigare. Även om man räknar bort cyklingen här på Mallorca. Det känns kul och bra att jag har kunnat träna så mycket utan att bli skadad eller sjuk.

Ibland är jag dock trött. Igår var en sådan dag. Jag bestämde mig tidigt för att inte cykla utan gick till utomhusbassängen som ligger 2 km bort. Kände att jag var trött i kroppen så det blev ett lugnt pass. Sedan åkte jag, min särbo och hans syster till Cuevas Del Drach. Ett grottsystem som ligger i Portocristo. Det var en riktig upplevelse med alla stalaktiter i olika former. Vi bjöds även på en konsert och en kort båttur nere i grottan. Var riktigt seg och somnade nästan i bilen under färden. Tog en kort vila när vi kom hem. Tog sedan ett väldigt lugnt löppass innan middagen. Efter det kändes det ganska bra igen.


Idag fanns det inte lika många turer att välja på. Många av guiderna var på bergsturen som hade avgått lite tidigare. Det fick bli teknikturen igen för mig. Det var den enda rundan i lugn fart. Det var väldigt trevligt. Det var Per Englund som var guide. En liten bit på rundan var även Daniel Lönnberg med. Per och Daniel har tillsammans skrivit boken "Simning för dig" som jag har och läste förra året när jag precis hade börjat lära mig simma. Tyvärr tänkte jag inte på att författarna skulle vara med på den här resan så jag tog inte med den för en signering. Nästa gång kanske.

Turen idag gick till Santa Margalida, Ariany, Petra, Sineu, Muro och hem. Det blev 8 mil som var ganska platt. I Petra cyklade de som ville upp till Klostret där. En bra bit uppför, men det gick bra. Det var helt klart värt ansträngningen. Utsikten var fantastisk.


Lunch intogs i Sineu på ett ställe som heter Celler Can Font. Lokalerna är tydligen från 1200-talet. Dessa cykelturer är helt klart ett bra sätt att utforska ön på.

Imorgon står det mellan en tur på 9 mil till Cap Formenter eller en lite plattare, ungefär lika lång tur lite utanför programet med ett gäng jag har lärt känna här. Benen har känts pigga idag så det lutar åt det första, men vi får se hur det känns imorgon.