Självkänsla

Det här inlägget har legat som utkast rätt länge nu. Det är ett svårt ämne, men viktigt så jag ville skriva någonting om det. Själv visste jag inte vad skillnaden mellan självkänsla och självförtroende var innan 2008. Då anmälde jag mig till en kurs i självkänsla så jag funderade väl en del på det ändå. På första kurstillfället fick jag en riktig aha-upplevelse. Jag har haft bra självförtroende i många situationer, men självkänslan var i botten. Sedan dess har det hänt mycket. Det har varit en massa terapi, mest i samband med min f.d. mans sjukdom, men det handlade mycket om självkänsla i den terapin också. Jag har också läst många självhjälpsböcker. Jag är en annan person idag. Andra kanske inte märker det så mycket, men jag vet det och känner det.

Den dåliga självkänslan har yttrat sig på flera sätt. Bl.a. i en rad dåliga relationer. Jag har belastat mig själv för att det inte fungerat. Det var mig det var fel på. Jag vågade inte bryta upp för jag trodde jag skulle bli ensam för evigt. Jag stannade kvar för att jag tyckte helt enkelt inte att jag var värd bättre och att "det är väl så här det ska vara".

När man större delen av tiden går runt och känner sig dålig och värdelös blir man såklart ledsen och nere och så vill ju ingen känna sig. Man blir också känslig för kritik. Det kan tyckas att man inte lyssnar och slår ifrån sig, men det gör man INTE. Man suger åt sig om en svamp och känner sig ännu mer nedtryckt. Den dåliga kritiken blir en bekräftelse på det man redan "vet".

Även om jag fortfarande kan bli ledsen och arg över tråkiga kommentarer så kan jag samtidigt tycka synd om dem som lägger så mycket energi på att klanka ner på andra. De här människorna mår inte bra. Jag vet det av egen erfarenhet. Jag var en av dem som irriterade mig väldigt mycket på andra människor förut och kunde säga tråkiga saker. Säkert gör jag det fortfarande ibland, men i så fall omedvetet, ingen är perfekt. Jag tänker inte på samma sätt längre. Jag tycker att jag har ett mer positivt tankesätt om det mesta.

Om jag tidigare blev ledsen och nere när jag kände mig påhoppad så blir jag nog mer ledsen och besviken nu. Besviken på personen som uttrycker de här åsikterna. Ofta är det så onödigt och meningslöst för ofta stämmer det inte riktigt med verkligheten utan är bara ett försök från den här personen att trycka ner andra.

Så det går att jobba upp sin självkänsla och må bättre i sig själv, men det tar tid och kräver en del insatser. Sedan är det en färskvara och man måste fortsätta jobba med det. På den där kursen jag gick på 2008 läste vi boken "Självkänsla nu!" av Mia Törnblom. Kan också rekommendera ett besök hos My som också skriver en massa bra saker i ämnet.