Jag har haft en del hudproblem genom åren som har varit svåra att bli av med. Det har varit torr och känslig hud, akne och eksem. Jag har alltid varit noga med min hud och använt bra hudvårdsprodukter. Det är viktigt för mig och jag tycker det är avkopplande att göra t.ex. en ansiktsmask hemma eller hos hudterapeuten lite då och då.
Jag har använt lite olika märken som Marja Entrich, Decleor, Dermalogica och Exuviance. Varken Marja Entrich eller Decleor räckte till för min torra hud. Dermalogica var bättre, men inte fullt ut. Hade akne under en massa år i form av massor av små, små finnar som försvann snabbt, men det kom hela tiden nya.
Gick till läkare och fick antibiotika, men trots lång behandling kom aknen tillbaka direkt när jag slutade. Sedan träffade jag en läkare som skrev ut två olika krämer som jag använde och de fungerade mycket bättre, men huden blev torr, röd och fnasig, aknen kom tillbaka efter ett tag och jag behövde ta till krämerna igen. Det var först när jag började med Exuviance och med AHA-penslingar hos min nuvarande hudterapeut som jag blev av med aknen. Nu har jag det lite ibland på hakan och just det kan bero på problem med magen och levern. Det kommer att ge sig efter hand.
Jag hade eksem runt ögonen i många år. För ett par år sedan började jag också få eksem på dekolletaget. Mot eksemen hjälpte inga hudvårdsprodukter eller behandlingar. Inte heller de kortisonkrämer som en läkare skrev ut hjälpte. Det var först när jag provade att ta ett B-vitaminpreparat som de försvann så min egen diagnos är att eksemen berodde på B-vitaminbrist. Nu har jag inte haft eksem någonstans på ett och ett halv år. Är inte längre torr eller särskilt känslig heller. Min goda hudkondition beror säkert på att jag inte äter socker också.
Pratade med en f.d. kollega om eksem. Han hade eksem under klockarmbandet. Det hade hans pappa också så han tänkte att det kanske bara var så det var. Sedan slutade han att äta bröd och att äta frukost och eksemen försvann.
Det är inte så konstigt egentligen. Socker eldar på inflammationer i kroppen och eksem är just en inflammatorisk hudsjukdom.
Det finns mycket att vinna på att bli sockerfri :).
torsdag 31 mars 2016
tisdag 29 mars 2016
Uppföljning biokemisk reparation
Idag hade jag uppföljningssamtal om min biokemiska reparation. Det fortsätter att gå åt rätt håll. Det har inte hänt lika mycket som vid förra uppföljningssamtalet, men det är ju inget konstigt med det. Förbättringarna borde ju plana ut efter ett tag. Jag har fortfarande lite GABA-obalans och binjurarna behöver fortfarande stöttas. I stället för att ta många kosttillskott var för sig ska jag ta "allt och lite till" i några få tabletter så det kommer att kännas lättare att hantera. Lite justering av doser av vissa kosttillskott blev det också.
Fick också tips och råd om hur jag kan sänka mitt fasteblodsocker ytterligare. Det har gått ner en aning med hjälp av Glycin, men det skulle inte vara helt fel om det går ner ytterligare. Har ett par saker till förutom att sänka proteinet och utesluta mejerier som jag ska prova, men jag ska lägga till/dra ifrån en sak i taget var 3:e vecka. Jag känner på mig att utesluta mejerier är det som kommer att ge störst effekt, men det får vi se. Tycker det är lite jobbigt att tappa den friheten. Det blir så mycket enklare med maten när man kan använda ost och grädde.
Nu är det drygt 3 månader till nästa uppföljningssamtal. Jag är så tacksam för att jag har fått möjlighet att jobba med mig själv på det här sättet och verkligen optimera min hälsa. Det känns som att jag gör allt rätt just nu och om jag bara fortsätter kommer det bara att bli bättre och bättre för varje dag som går. Jag är också tacksam för att min rådgivare lyssnar på mig, stöttar och hjälper mig när det gäller blodsockret. Det känns viktigt för mig att ha normala värden. Har jag inte det känns det som att något inte stämmer och så kan jag inte ha det.
Fick också tips och råd om hur jag kan sänka mitt fasteblodsocker ytterligare. Det har gått ner en aning med hjälp av Glycin, men det skulle inte vara helt fel om det går ner ytterligare. Har ett par saker till förutom att sänka proteinet och utesluta mejerier som jag ska prova, men jag ska lägga till/dra ifrån en sak i taget var 3:e vecka. Jag känner på mig att utesluta mejerier är det som kommer att ge störst effekt, men det får vi se. Tycker det är lite jobbigt att tappa den friheten. Det blir så mycket enklare med maten när man kan använda ost och grädde.
Nu är det drygt 3 månader till nästa uppföljningssamtal. Jag är så tacksam för att jag har fått möjlighet att jobba med mig själv på det här sättet och verkligen optimera min hälsa. Det känns som att jag gör allt rätt just nu och om jag bara fortsätter kommer det bara att bli bättre och bättre för varje dag som går. Jag är också tacksam för att min rådgivare lyssnar på mig, stöttar och hjälper mig när det gäller blodsockret. Det känns viktigt för mig att ha normala värden. Har jag inte det känns det som att något inte stämmer och så kan jag inte ha det.
måndag 28 mars 2016
Påskhelgen
Påskhelgen har varit ganska lugn för min del. Har inte direkt suttit och rullat tummarna, men jag har varit ledig i alla fall och det är jätteskönt. Skönt att komma hemifrån, att kunna träffa släkt som jag inte träffar så ofta annars, träna lite mer o.s.v. Har också haft ett par inbokade telefonmöten och jobbat en del med mitt stegarbete.
När det gäller mat och ätande har det också varit väldigt lugnt. Visst är det en del snaskande från vissa, men jag försöker hålla mig undan det och inte utsätta mig. Trots att det känns väldigt lätt allting just nu så blir jag trots allt påverkad när det finns godis framme, när barnen får påskägg med en massa favoriter i, när jag går förbi någon pralinbutik och känner doften o.s.v. Mest har jag blivit väldigt medveten om hur mycket socker vissa äter och deras symptom på att det inte står riktigt rätt till i deras kroppar eller hjärnor. Inte så mycket för mig att göra åt det, bara att fortsätta på mitt spår och hoppas för deras skull att de börjar tänka till lite med vad de stoppar i sig innan det är alldeles för sent.
Jag har fortsatt med min matplan och hållt mig till den hela helgen. Inget socker och inget överätande och det är jag väldigt nöjd med.
I morgon är det dags för uppföljningssamtal om min biokemiska reparation. Ska bli spännande.
När det gäller mat och ätande har det också varit väldigt lugnt. Visst är det en del snaskande från vissa, men jag försöker hålla mig undan det och inte utsätta mig. Trots att det känns väldigt lätt allting just nu så blir jag trots allt påverkad när det finns godis framme, när barnen får påskägg med en massa favoriter i, när jag går förbi någon pralinbutik och känner doften o.s.v. Mest har jag blivit väldigt medveten om hur mycket socker vissa äter och deras symptom på att det inte står riktigt rätt till i deras kroppar eller hjärnor. Inte så mycket för mig att göra åt det, bara att fortsätta på mitt spår och hoppas för deras skull att de börjar tänka till lite med vad de stoppar i sig innan det är alldeles för sent.
Jag har fortsatt med min matplan och hållt mig till den hela helgen. Inget socker och inget överätande och det är jag väldigt nöjd med.
I morgon är det dags för uppföljningssamtal om min biokemiska reparation. Ska bli spännande.
söndag 27 mars 2016
Uppföljning blodsocker
Jag har gjort en del efterforskningar i vad mitt höga fasteblodsocker kan bero på. Slängde ut frågor till ett par personer som är kunniga i ämnet, bloggar om det och har skrivit flera böcker.
Så mycket visste jag att jag äter så lite kolhydrater att jag är i ketos, men min lever tillverkar så mycket glukos att jag får ett högt fasteblodsocker. Att detta kan bero på stress visste jag också, men inte riktigt hur det fungerar ändå.
Det svar jag fick från en av de här personerna var att en del personers kroppar kan bli stressade av ketosen i sig, vilket jag inte tror det är i mitt fall eftersom blodsockret har varit ungefär samma oavsett om jag har haft blodketosvärde på 0.4 eller 2.2. Däremot tror jag att det höga blodsockret beror på stress ändå. Ensamma mammalivet är stressigt. Mest stressande tycker jag det är att allt ansvar ligger på mig. Jag har ingen att dela det med på det sätt som de flesta andra föräldrar har oavsett om man lever ihop eller är skilda. Sedan är det ju det där med sömn. Sömnen fungerar långt i från alltid bra. Ibland blir det bara för sent innan jag kommer i säng för att barnen är svåra att få i säng och ibland är jag orolig och stressad och har svårt att sova för det. Sedan har vi en katt som mycket väl kan väcka mig flera gånger per natt. Det har också visat sig i den biokemiska reparationen att bl.a. mina binjurar är stressade. Detta gör att binjurarna frigör en hel del kortisol i min kropp. Kortisol som får levern att producera glukos.
Det råd jag fick var i princip att stressa mindre och sova mer. Det visste jag, men det är som sagt lättare sagt än gjort. Fick även rådet att jag kan prova 1.5 g Glycin till kvällen. Glycin är en icke-essentiell aminosyra som motverkar trötthetskänslor, sömnsvårigheter, hjälper till med återhämtningen och motverkar kortisolet (och sänker då även blodsockret om man har ett högt blodsocker p.g.a. stress). Alla dessa effekter kändes väldigt tilltalande för mig. Nu har jag tagit Glycin i en och en halv vecka och mitt blodsocker har faktiskt gått ner. Innan jag började med Glycin låg fasteblodsockret oftast över 6.0 och nu ligger det oftast under 6.0. Det kanske kommer att gå ner ytterligare efterhand som mina binjurar hämtar sig ännu mer.
Ytterligare ett råd jag fick, som jag inte har testat ännu för att det känns lite jobbigare än att ta några piller, är att dra ner ytterligare på proteinet. Nu äter jag ca 1 g protein/kg som jag vill väga. Rådet var att gå ner till 0.8 g/kg kroppsvikt och ta bort alla mejerier. Avvaktar ett tag och ser om jag kan slippa det. Äter inte jättemycket mejerier, men det känns svårt att äta ännu mindre och proteinnivån känns också svår att minska ännu mer.
Så mycket visste jag att jag äter så lite kolhydrater att jag är i ketos, men min lever tillverkar så mycket glukos att jag får ett högt fasteblodsocker. Att detta kan bero på stress visste jag också, men inte riktigt hur det fungerar ändå.
Det svar jag fick från en av de här personerna var att en del personers kroppar kan bli stressade av ketosen i sig, vilket jag inte tror det är i mitt fall eftersom blodsockret har varit ungefär samma oavsett om jag har haft blodketosvärde på 0.4 eller 2.2. Däremot tror jag att det höga blodsockret beror på stress ändå. Ensamma mammalivet är stressigt. Mest stressande tycker jag det är att allt ansvar ligger på mig. Jag har ingen att dela det med på det sätt som de flesta andra föräldrar har oavsett om man lever ihop eller är skilda. Sedan är det ju det där med sömn. Sömnen fungerar långt i från alltid bra. Ibland blir det bara för sent innan jag kommer i säng för att barnen är svåra att få i säng och ibland är jag orolig och stressad och har svårt att sova för det. Sedan har vi en katt som mycket väl kan väcka mig flera gånger per natt. Det har också visat sig i den biokemiska reparationen att bl.a. mina binjurar är stressade. Detta gör att binjurarna frigör en hel del kortisol i min kropp. Kortisol som får levern att producera glukos.
Det råd jag fick var i princip att stressa mindre och sova mer. Det visste jag, men det är som sagt lättare sagt än gjort. Fick även rådet att jag kan prova 1.5 g Glycin till kvällen. Glycin är en icke-essentiell aminosyra som motverkar trötthetskänslor, sömnsvårigheter, hjälper till med återhämtningen och motverkar kortisolet (och sänker då även blodsockret om man har ett högt blodsocker p.g.a. stress). Alla dessa effekter kändes väldigt tilltalande för mig. Nu har jag tagit Glycin i en och en halv vecka och mitt blodsocker har faktiskt gått ner. Innan jag började med Glycin låg fasteblodsockret oftast över 6.0 och nu ligger det oftast under 6.0. Det kanske kommer att gå ner ytterligare efterhand som mina binjurar hämtar sig ännu mer.
Ytterligare ett råd jag fick, som jag inte har testat ännu för att det känns lite jobbigare än att ta några piller, är att dra ner ytterligare på proteinet. Nu äter jag ca 1 g protein/kg som jag vill väga. Rådet var att gå ner till 0.8 g/kg kroppsvikt och ta bort alla mejerier. Avvaktar ett tag och ser om jag kan slippa det. Äter inte jättemycket mejerier, men det känns svårt att äta ännu mindre och proteinnivån känns också svår att minska ännu mer.
fredag 25 mars 2016
Största godishelgen
Enligt tidningen Metro äter svenskarna 6000 ton godis, enligt andra medier ännu mer, i påsk. Det är svindlande mängder. När gick fokus från riktiga nyttiga ägg till godisägg under påsken? När jag var barn fick vi påskägg med godis, men jag minns inte att allt fokus låg på de äggen. Som jag minns det var det mycket mer fokus på vanliga ägg än vad det är nu.
Den här påsken har jag varit ovanligt godisbefriad hittills. Vi flyttade på jobbet i början av året till ett annat hus. Det är jag glad för. I det gamla huset sitter det flera konsulter och alla har med sig minst en rejäl låda godis till jul och påsk. I julas tror jag att det passerade sex stora lådor godis genom fikarummet där de sista två veckorna före jul och det är säkert samma nu. Helt vansinnigt. Sedan när man ser med vilken fart allt detta godis tar slut blir man faktiskt helt chockad. Det känns inte som att folk gör annat än äter godis under den perioden.
Idag har jag som vanligt ätit ägg, vanliga nyttiga ägg. Vi har inte målat ägg, men barnen har målat jättefina äggkoppar.
torsdag 24 mars 2016
Påskledigt
Äntligen lite ledigt några dagar. Det har varit en lite stressig period, det är lite så varje mars faktiskt. Nu blir det lite lugnare. Mycket lugnare de närmaste dagarna eftersom det är helg och jag dessutom har tagit 2 semesterdagar i anslutning till den. Just nu är jag och barnen på väg hem till mina föräldrar.
Påsken kommer inte att vara någon större utmaning för mig i år. Har absolut inget sug just nu och jag har kommit mer och mer in i ett bra tankesätt kring mat. Jag tänker att maten är min medicin och det medför också att jag känner ett stort motstånd till att trycka i mig något som är motsatsen. Sådan "mat" tillför ingenting förutom dåligt mående.
Påsken kommer inte att vara någon större utmaning för mig i år. Har absolut inget sug just nu och jag har kommit mer och mer in i ett bra tankesätt kring mat. Jag tänker att maten är min medicin och det medför också att jag känner ett stort motstånd till att trycka i mig något som är motsatsen. Sådan "mat" tillför ingenting förutom dåligt mående.
Sedan känner jag mig alltmer trygg i vilken mat som funkar för mig och inte. Jag lyssnar inte längre på vad andra triggar på och börjar fundera på om det är samma för mig utan jag lyssnar mer inåt och vågar lita på det jag känner.
tisdag 22 mars 2016
Möten och service
Idag har jag varit aktiv och faktiskt varit med på två möten inom OA. Ett telefonmöte och ett livemöte. Var dessutom mötesledare på telefonmötet i morse. Det var första gången som jag gjorde service, som det kallas när man är mötesledare eller hjälper till på annat sätt innan, under eller efter möten. Det gör gott att finnas för andra och hjälpa dem i deras tillfrisknande, det bidrar även till ens eget tillfrisknande.
Det är inte ofta jag kan vara med på livemöten eftersom jag inte kan åka ifrån barnen. Det får bli när mina föräldrar är här eller barnen är hos sin farmor och farfar. Dessutom är det i Stockholm som ligger 3,5 mil bort så det tar hela kvällen. Åkte från jobbet 16.30 idag och kom hem igen 20.30. För drygt en timmes möte. Men idag var det värt det. Det är stor skillnad på livemöte och telefonmöte. Största skillnaden är väl att man inte kan gömma sig på samma sätt på livemöte. Man måste presentera sig och dela. Det måste man inte göra på telefonmöten. Insåg också att den här världen är liten. Av tio deltagare inklusive mig själv var det två som jag kände sedan förut och två som jag kände igen från telefonmöten. Det kommer att bli fler livemöten, men kommer att dröja innan jag får chansen nästa gång.
Det är inte ofta jag kan vara med på livemöten eftersom jag inte kan åka ifrån barnen. Det får bli när mina föräldrar är här eller barnen är hos sin farmor och farfar. Dessutom är det i Stockholm som ligger 3,5 mil bort så det tar hela kvällen. Åkte från jobbet 16.30 idag och kom hem igen 20.30. För drygt en timmes möte. Men idag var det värt det. Det är stor skillnad på livemöte och telefonmöte. Största skillnaden är väl att man inte kan gömma sig på samma sätt på livemöte. Man måste presentera sig och dela. Det måste man inte göra på telefonmöten. Insåg också att den här världen är liten. Av tio deltagare inklusive mig själv var det två som jag kände sedan förut och två som jag kände igen från telefonmöten. Det kommer att bli fler livemöten, men kommer att dröja innan jag får chansen nästa gång.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






