Gott Nytt År!

Årets sista dag. Började dagen med att ringa in på ett OA-möte medan jag fortfarande låg i sängen :). Efter frukost bytte jag däck på min racer till ett trainerdäck och invigde trainern som jag fick av min älskling i födelsedagspresent. Det var på tiden.

Lite småpyssel under dagen. Ikväll ska vi bara vara hemma med vänner som kommer över. Nyårsmiddagen består av helstekt oxfilé, broccoligratäng, bea, vitlökssmör och en sallad till det. Mat som jag själv väljer och lagar. Det blir alltså en väldigt lugn nyårsafton på alla sätt och vis.

Några nyårslöften avlägger jag inte, men jag har planer för nästa år som jag har skrivit om innan. Mitt nya liv började ju redan den 18:e oktober och det livet tänker jag fortsätta med.

Enskilt samtal

Idag hade jag det andra enskilda coachande samtalet som ingår i nystartkursen jag har gått. Lite knyta ihop säcken-samtal. Vi gick igenom hur jag ska fortsätta jobba framåt. Har en ganska klar bild av det så det var mest en avstämning.

Det finns gruppcoaching på SockerSkolan, men jag ska förhoppningsvis börja jobba i de 12 stegen snart så det finns det inte tid och behov av just nu.

Det kommer att bli en återfallsweekend i maj. Den skulle vara kul att vara med på. Det blir en möjlighet att träffa andra som gått nystart IRL. Har dock anmält mig till Göteborgsvarvet då så vi får se.

Det blir en fördjupningskurs som jag tror att jag ska gå och även en skamkurs som jag tror att jag inte ska gå. Ska läsa boken Skamfilad som är skriven av Göran Larsson som också håller i kursen. Får ta ordentlig ställning efter det.

Vi pratade också om vilka verktyg som är viktigast för mig. Har ganska många verktyg som jag känner är viktiga. Det absolut viktigaste är samtal med andra sockerberoende. Det är skönt att kunna ringa och prata med någon i samma situation och jag blir alltid lika glad när någon ringer mig.

Vi har också ett forum på Facebook som bara är för oss som gått nystartkursen. Där kan man ställa frågor, be om hjälp eller ha som en virtuell GodCan. Nu har vi sex som gått kursen tillsammans nu i november och december öppnat en egen hemlig grupp där vi delar matplaner, tacksamhetslistor och stolthetslistor.

Vi har också bestämt tid och dag för Skypemöten. Att ha inbokade aktiviteter är jättebra för mig. Tror det kan bli bra det här :).

Återblick 2015

När jag ser tillbaka på 2015 har det handlat väldigt mycket om att exprimentera med kosten. Några dagar in på året, efter en jul i frosseri, började jag med en striktare LCHF än jag tidigare ätit. Målet var att nå optimal ketos. Ketos innebär att kroppen främst använder sig av fett som bränsle och tillverkar ketoner som bränsle till hjärnan och musklerna. En stor fördel med detta är att sötsug minskar betydligt och aptiten blir mer normal.

Mår jättebra när jag äter strikt LCHF, men trots att jag mår så bra på det och trots att jag mår så dåligt när jag äter socker och andra kolhydater (framför allt för att det blir sådana extrema mängder) höll det bara ett tag. Det började vackla och halta och gjorde så hela våren. När semestern kom i juli började jag om på nytt. Någonstans här började jag tänka att jag nog är sockerberoende. Historien upprepade sig på nytt. När jag började jobba igen i augusti började det svikta igen. Tänkte att nu ska det nog gå bra, jag är nog inte sockerberoende ändå. En ruta choklad en lördag blev snabbt fler de följande lördagarna. Sedan ökade mängd, produkterna jag åt och dagarna jag åt ganska snabbt efter det.

Till slut var det värre än på länge. I mitten av oktober fattade jag äntligen att jag behöver hjälp. Gick bl.a. med i Facebookgruppen "Sockerbomben i din hjärna" och hittade genom den SockerSkolan. Hade riktig flyt där. De hade en kurs (alla deras kurser går via webben) som började redan den 2/11 och var dessutom kl. 7 på morgnarna. En tid som jag hade möjlighet att vara med. Den kursen är något av det bästa jag gjort. Den gjorde hela skillnaden för mig. Den var mycket mer omfattande än jag trodde från början. Har också inlett biokemisk reparation. Allt detta har gjort att jag sakta med säkert komma på fötter igen. Nu har jag varit socker- och glutenfri i över 10 veckor.

En annan sak som jag lagt ner mycket tid på under året är träning. Kom på att det inte var så dumt att träna på morgonen före frukost. Hade bestämt mig för att köra min första triathlontävling under sommaren. Åkte på en cykelresa till Mallorca i april och det tyckte jag var väldigt roligt. Första tävlingen blev Görslitet i Karlstad i början av augusti och Mörkö triathlon i slutet av augusti. Båda sprintdistans. Är nöjd med båda tävlingarna och tyckte framför allt Görslitet var riktigt roligt. En bra och välorganiserad tävling där det var en härlig stämning. Som en liten extra grej sprang jag sedan Hultsfred halvmarathon i september.

Sedan jag började på SockerSkolan har jag dragit ner rejält på träningen. Det har i princip inte funnits någon tid över. Särskilt inte de första veckorna när det vara flera lektioner i veckan plus uppgifter. Jag tror inte att jag kommer att träna riktigt så mycket som jag gjort innan framöver heller. Det är en fin balansgång. Träning mår jag bra av, men det får inte bli stress för då riskerar jag min abstinens.

För ett år sedan summerade jag mängden träning för 2014 så det tänkte jag göra nu också. Det har blivit 103 timmar löpning, 109 timmar cykling och 42 timmar simning. Något mer löpning, mycket mer cykling och något mindre simning än 2014.

Förra året avslutade jag återblicken med följande: "Nu ser jag fram emot ett nytt år med kärlek, hälsa, en massa träning och bra mat." Det blir samma önskningar för nästa år. Kanske med tillägget abstinent mat :).

Kurstillfälle 18 - Det är inte slut, det är en ny början

Sista kurstillfället idag. Dags för avslut. Vår kursledare pratade idag om att vi beroendepersoner ofta har svårt för avslut. Hon tog ett exempel som jag känner igen mig i så väl. I stället för att själv ta steget att avsluta en relation har jag gjort mig omöjlig så att den andre till slut har dragit sig ur.

Nu blir det ju inte riktigt ett avslut. Arbetet kommer att behöva fortsätta resten av livet och jag har planer för hur jag ska gå vidare. Är ivrig att komma igång med det. Det är fantastiskt att se vad jag själv har uppnått och vad mina kurskamrater har uppnått. Har haft sådan tur som har fått lära känna dessa starka kvinnor som fajtas varje dag mot den här sjukdomen. Vilken kraft det finns i oss.

Vad det gäller oss som gått kursen nu finns det planer på Skypemöten och mailkedja där vi kan skicka matplan, tacksamhets- och stolthetslistor till varandra. Det känns bra.

Sedan ska jag så fort som möjligt börja 12-stegsprogrammet. Jag har kanske, kanske hittat en sponsor. Har pratat ett par gånger med henne i telefon och det känns bra. Hoppas det går i lås, får nog veta det snart. Om det inte går i lås hittar jag säkert en på något OA- eller FAA-möte snart. Nu när julen är över kanske fler känner att de har tid att sponsra.

Borta bra, men hemma bäst ❤️

Hemma hos mig efter julfirandet. Äntligen är det över. Hur roligt det än är att träffa alla så är det tufft när det dyker upp kakor, choklad, godis och efterrätter till höger och vänster hela tiden. Men jag är grymt stolt över att jag har varit fri från socker och gluten hela julen. Har inte överätit något "tillåtet" heller.

Jag har det nog lättare än många andra ändå. Det är INGEN i min familj eller släkt som ifrågasätter mitt sätt att äta. På sin höjd någon intresserad fråga, men de svarar jag gärna på.

Tur att det är fortsatt ledigt ett tag till. Nu behöver jag landa och jobba med mina friskfaktorer. Började redan på vägen hem med att ringa en kvinna i min kurs. Sedan när jag kom hem pratade jag med en annan kvinna som gått nystartkursen tidigare. De här samtalen ger mig en massa energi.

Min hjärna börjar lugna ner sig

Hade en period då det var väldigt mycket känslor som vällde upp. Framför allt ilska och irritation över saker som jag inte riktigt kunde säga vad det var. De försvann ganska plötsligt för att mer gå över i nedstämdhet på morgonen/förmiddagen och sedan kände jag mig ok på eftermiddagen. Sedan någon vecka tillbaka känner jag mig lugnare. Jag har nog börjat lära mig vilka verktyg som fungerar när det börjar krypa i kroppen också.

Trots att jag laddade med extra sömn de dagar jag var ensam hemma i början på veckan har jag känt mig tröttare än vanligt nu under julfirandet. Blir mer påverkad av det sociala. Hur trevligt det än är att träffa alla som jag inte träffar så ofta tröttar det ut mig. Säkert är det också till viss del att jag är på spänn och på min vakt när det dyker upp sötsaker, vilket händer rätt ofta så här runt jul. Vanan att själv konstant äta en massa fel saker är också i färskt minne.

Antar att det blir lättare och lättare ju längre tid jag är sockerfri även om jag måste fortsätta jobba med det resten av livet.

En God Sockerfri Jul

Det har varit en härlig julafton med trevligt sällskap och god mat. Dagen började för min del med ett OA-möte på telefon. Sedan var det frukost när jag bl.a. provsmakade den inlagda örtsillen som mamma hade gjort efter SockerSkolans recept. Jättegod.

Hann med en kortare joggingtur, yoga nidra och en stunds läsning också innan det var dags att bege sig hem till min moster där större delen av släkten skulle fira jul.

Hade med mig några saker själv till min jultallrik. Det var en bit varmrökt lax, örtsill och janssons frestelse som vi fick recept på när vi var på julbrunch på SockerSkolan, glutenfria köttbullar och fröknäcke. Detta kompletterades med ägg, smör, ostar och stuvad grönkål.

Sedan blev det inget mer ätbart för mig. Godisbordet fick mig lite ur balans, men jag gjorde en kopp thé med kokosolja i och försöke fokusera på annat så det gick ändå. Himla nöjd över att julaftonen blev som planerat.