Mina tankar om Corona

Så här i Coronatider kan jag inte låta bli att tänka på när det var svininfluensan som härjade. Vilken skillnad det var då. På min oro vill säga. Jag var väldigt orolig för hur detta skulle påverka oss och jagade handsprit och vaccin som en tok. Då var visserligen min son bara 2 år och hade förkylningsastma och det viruset drabbade mer yngre astmatiker. Jag känner mig så mycket lugnare nu, men det betyder inte att jag är nonchalant. Vill självklart undvika smitta så mycket det går och hjälpa till att bromsa smittspridningen. Inte så mycket för egen del. Jag tror att både jag och mina barn skulle klara att bli sjuka. Även sonen som inte har astma idag. Däremot skulle det ju vara fruktansvärt att smitta någon lite äldre närstående som kanske inte klarar av det lika bra eller kanske tom dör. Det skulle ju heller inte vara så bra om väldigt många blev sjuka samtidigt. Varken för sjukvårdens eller andra viktiga samhällsfunktioners skull.

Det jag själv gör för att förebygga smitta och om jag blir smittad, kanske inte blir lika sjuk är: Stärker immunförsvaret genom att fortsätta äta bra, immunstärkande kost. D.v.s. fritt från alla onödiga kolhydrater, gluten och tillsatser. Sova så bra som möjligt. Tvätta händerna NOGA. Minst 30 sekunder tar det att tvätta händerna ordentligt. Använda frikostigt med handsprit särskilt om jag varit ute bland folk eller ska äta. Om jag skulle behöva hosta eller nysa gör jag det i armvecket. Undviker att röra vid ögon, näsa och mun. Jag beställer mat hem till dörren så att jag slipper åka till en matbutik.

Om jag skulle gå till jobbet skulle jag förstås stanna hemma vid minsta förkylningssymptom. Fast nu uppmuntrar våra närmaste chefer oss att jobba hemifrån om vi kan och det kan de flesta på min avdelning. Om det bromsar smittspridningen i samhället och minskar risken för att vi alla på jobbet blir sjuka samtidigt så gör jag gärna det. Även om det är osocialt och obekvämt.

Det jag också kommer att göra från och med imorgon är att, förutom lämna barnen vid skolan på morgonen som jag nästan alltid gör, även hämta på eftermiddagen så att de slipper åka kommunalt hem. Bussen de åker med är verkligen fullpackad med barn och om det är någon som är smittad där så är det många som blir smittade.

Den här smittan påverkar ju oss alla mer eller mindre och det kan pågå länge. Saker vi har sett fram emot blir inställda och vi får hålla oss mer hemma, men det är ingenting man kan göra åt det mer än att ta sitt ansvar och göra sitt bästa för att hjälpa till att begränsa och bromsa smittspridningen. På så sätt kommer allt snabbare att bli som vanligt igen.